Tittar igenom gamla bilder och inser, återigen, att jag är svag för gamla husfasader. Ja, jag ÄLSKAR att gå runt i en ny stad och plåta vackra hus. Som godis. Dem jag visar nedan har jag plåtat på våra resor i Italien och Frankrike. Inte mycket att orda om egentligen så håll tillgodo.......
Vackert eller hur!
Jag är kvar i sängen även idag. Har inte lämnat den på 2 dygn nu, förutom att jag just var nere i köket och åt resterna av gårdagens "Fish-Taco".
Alltså. När man har en make som borde blivit kock. Vad sägs om gratinerad hummer och tacos med Röding. Det var vad han bjöd mig och N på "en vanlig fredag-kväll". Inte illa. [Vi firade tydligen att vi snart sålt vår första tomt. Jippie]
Bilderna ovan har jag lånat hos Magnolia Market. Har plöjt deras program "Fixer Upper" idag, samtidigt som jag fortsätter "planera" för en roadtrip i Texas. Dröm. Hoppas att du har en fin lördag!
Här har solen strålat från klarblå himmel hela dagen. Maken, svärfar och N har varit i skogen med Stina medan jag kurerat mig här hemma.
Nu är klockan snart halv fyra och det ser ut som en härlig vår-kväll när man tittar ut. SÅ fantastiskt härligt att vi har allt det underbara framför oss!
Ligger i sängen och bloggar idag. Ont i halsen, feber och värk i kroppen. Tur att det kom idag trots allt, och inte tidigare i veckan.
Kikar tillbaka på några händelserika dagar. Så många fina människor och möten. Tacksam för allt spännande som händer just.
Började veckan med att titta in hos Dunke Design. Vi planerade lite för min release av FRU VINTAGE 11-KAFFE som går av stapeln hos dem om en dryg vecka.
De har just flyttat in i större lokaler i NK-passagen. Det kommer bli SÅ bra!
Gillar verkligen deras mix, av snyggaste möblerna från DISTRICT EIGHT, med handplockade vintage-prylar.
Som dessa figuriner! HUR coola.
Nästan lika coola som dessa två. Sara och Jörgen. Varmare och finare får man leta efter. Älskar hur de står fast vid sin personliga och unika touch, på sitt Dunke, trots stora framgångar. Heja er! På lördag om en vecka dricker vi 11-kaffe tillsammans!
Välkommen alla ni andra då också. Lördag 3 Februari kl 11.
I onsdags satte jag mig på tåget mot mitt älskade Varberg. Min hemstad under 10 år.
Den här gången blev det dock inget bad på Kallis. Det får bli nästa gång.
Den här gången var målet butiken FGL-STORE. Hur snyggt.
Fantastiska Kristin och Miranda hade bjudit in ett mindre gäng tjejer till "en kväll för alla sinnen". Och det var det verkligen.
Vi började kvällen med att skåla i Citron- och ingefära te med honung.
Kvällen avslutades med himmelsk dessert, Vit choklad-mousse med hjortron och krossade Drömmar, och vacker sång av Sofia Draco.
Makalös kväll. TACK Kristin och Miranda!
Torsdag morgon vaknade jag tidigt under min sänghimmel på rara Okens B&B. Var tvungen att ställa klockan för att hinna med tåget som gick redan 8.24 från Varbergs station.
Som tur var hann jag med den fantastiska frukosten innan jag drog iväg.
I det här gulliga hörnet drack jag mitt morgonkaffe minsann. SÅ fint i den lilla frukost-matsalen, inredd med 50-talsstolar från Belgien och specialbeställda marmorbord från ett lokalt företag i Varberg.
Malin, Sofia och Daniella sussade fortfarande när jag klev upp i ottan, så jag missade tyvärr frukosten med dem och Krisitin. Mysigt dock att jag fick en liten pratstund med ägarinnan till denna lilla pärla, Diba. SÅ trevlig och fin! Jag kommer tillbaka, var så säker!
Mätt och belåten tog jag tåget tillbaka till Stockholm för att kvista vidare till pressvisning och öppet hus hos Per:PR. Gillar den industriella lokalen på A-hus.
Bla visade Beckers upp våriga väggfärger......
.....och vinnaren av "Hela Sverige bakar" bjöd på.......
.......sagolika bakverk..... Jag är stolt över mig själv. Eftersom jag socker-fastar sa jag till mig på skarpen, och det hjälpte. (Jag lydde dock inte lika bra till efterrätten i Varberg kvällen innan)
En intensiv och härlig arbetsvecka är till ända. Nu ser jag fram emot helg. Hoppas dock att inte hela kommer att tillbringas i sängen.....
Trevlig fredag!
Jag älskar att åka tåg. Inte minst en dag som denna då solen behagar kika fram, om än lite blygt.
Dock tillräckligt för att skapa vårkänslor och längt efter värme.
Det behövs inte så mycket.
Jag tänker att det är den vi alla längtar efter. Värmen.
Den gamla mannen som sitter i sätet snett över gången.
Han och sonen har förbeställt kaffe och räkmacka. Ömheten i hur sonen hjälper sin pappa till rätta.
De är på väg upp till Sofiahemmet över dagen. ”Bara en rutin-kontroll” lugnar han någon på telefon.
Mötet med människor den senaste tiden. Från olika bakgrunder, i vitt skillda sammanhang. Egna historier.
Ett gemensamt.
Längtan efter den mänskliga värmen.
Mer tid med sina nära.
Man vill bli en bättre förälder. En bättre partner. En bättre vän.
Mer närvarande. Inte så stressad. Mindre kluven.
Det behövs inte så mycket.
Idag vill jag vara det där lilla. För någon.
Inspirerad av senaste podden av Billgrenwood, som handlade om att handla på loppisar och auktioner, inser jag att inte mkt är ”nytt” hemma hos oss.
Bild Lina Edenberg Adamo & Isabelle Olander
Som i vårt sovrum tex. Det ockragula sidentäcket är köpt i en av Läkarmissionens second hand-butiker. Tillsammans med lampetten i sammet, guldramarna, tavlorna, golvlampan och kristalllampan.
Kuddarna har jag sytt i linne, som jag fyndat på loppis och färgat i olika grå nyanser.
Det enda som är nytt är överkastet i sammet och Tempur-sängen. (det finns ju gränser;)
Bild av Johanna Flyckt Gashi & Lina Östling
Älskar den här väggen som är tapetserad med gamla Husmodern från början på 1900-talet. Dem köpte jag på en vägloppis för 50 öre styck (!) för många år sedan.
Bild av Noah agemo
Numera står vårt stora linneskåp framför tidningsväggen, men det känns bra att den finns kvar där bakom.
Det gamla skåpet är från Ohlson&Jensen, köpt på Blocket. Precis som Chesterfield-fåtöljen.
Plåtskåpet, som vi har som klädförvaring i hallen, är köpt i en antik-affär på Söder. På 40-talet stod det i omklädningsrummet på en fabrik, i Vetlanda.
Bild Noah agemo
Tavlorna med text och guldram har jag köpt på olika vägloppisar. Alldeles för billigt.
Bild Isabelle Olander & Lina Adamo
Den gröna papperskorgen har suttit på ett tåg från 50-talet. Inköpt på gamla Kabelverket, som numera heter Svenska Armaturer.
Samlingen med träljusstakar har jag köpt på olika loppisar och second hand-butiker.
Golvlampan är från Läkarmissionen, skärmen är målad med en ekologisk färg som heter Av Jord.
Bild Lina Edenberg Adamo & Isabelle Olander
Även i vårt kök är det mesta auktions- eller second hand-fynd.
Thonet-stolarna ropade jag in på Bukowskis. De andra udda pinnstolarna är antingen arv eller sh-fynd.
Den ena barstolen är köpt på Dusty Devo, den andra på fd Kabelverket.
Den gamla snickarbänken har vi burit in från farfars snickarverkstad på gården. (sorry farfar)
Bild Noah Agemo
Dessa huvuden är från Läkarmissionen. (för er som inte vet så jobbade jag som Visualisera Merchandiser där under några år)
Soffan (och sidentäcken) kommer också ursprungligen från Läkarmissionen.
Inte undra på att M ibland undrar när vi skall starta vår egen vintage-affär här hemma;)
Kom just ner från kontoret, så lyxigt att ha det hemma på gården så att man slipper ge sig iväg , och sitter nu framför brasan med datorn i knät.
Tänk att det blev vinter tillslut. I Stockholms-trakten har vi rätt mkt snö nu (well. Allt är relativt:) och rejält kallt! Igår hade vi -16, men idag är det nog lite varmare tror jag. Frostigt och vackert på träden och så mycket ljusare med snön. Mysigt ändå.
Bilden är tagen i den pyttelilla staden Villanuvette, Frankrikes minsta.
Konstaterar dock att jag är ingen vintermänniska. Jag undrar ibland varför jag bor här i Sverige. Åtminstone mellan Oktober och Mars. Mörkt och kallt. Varför liksom? Lite avundsfrisk på sonen och hans Ida som tagit en månad i LA nu i Januari. Får se om dom alls kommer hem;)
Gick igenom gamla bilder på kontoret idag och drömmer mig tillbaka till Frankrike. TUR ändå att man kan resa till värmen, när vi inte har så mkt av den varan här hemma i Svedala.
M och jag älskar både Italien och Frankrike. Att hyra bil och köra runt i alla dessa små pittoreska byar. Höjden av semester om du frågar oss.
En annan väldigt viktig semester-ingrediens är bra, goda och vackra (yes) frukostar. Som när vi satt på terassen till La Belle Vue, det lilla boutique-hotellet vi bodde på senast. Drömmigt.
Här hade Yvonne, vår super-värdinna, och ägare till hotellet, dukat upp den godaste av frukostar.
"Akta så att inte Sixten snor något från bordet! Det får han inte, men han kommer ta alla chanser"
Jag var såklart tvungen att kolla om det stämde, tog min kamera och ett steg bort från bordet. Han missade inte tillfället utan lyckades tugga i sig den sista biten av min Krossiant;)
SÅ makalöst charmigt och snyggt på La Belle Neffies. Vi var där i slutet på April, så det var inget poolväder direkt, men vem hade haft tid att ligga där......
Vädret var alldeles perfekt för att åka runt i det vackra landskapet och njuta.
Får se om det blir Frankrike eller Italien i vår. Eller kanske något helt annat. Drömmer mig bort tills vidare.......
TRUMVIRVEL!!!!!!
Lördagen den 3 Februari kl 11 är du välkommen att dricka 11-kaffe med mig!
Då har jag nämligen min release av FRU VINTAGE 11-KAFFE! Det hela går av stapeln i NK-passagen, i Dunke Designs alldeles nya fina lokal. Mer info kommer men boka in denna lördag så hoppas jag att vi ses! Yeeeeeey!
Bråda dagar just nu må jag säga.
Vårt kontor på gården är överbelamrat med kaffepåsar, etiketter, snören och....kaffe!
Vi packar kaffe och stämplar kaffepåsar för brinnande livet. SÅ nöjd med den snygga loggan som Noah har tagit fram.
Älskar vårt kaffe från Johan&Nyström. SÅ gott! Bönorna är en väldigt "klassisk" kaffesmak, utan krusiduller, medan det malda är lite rundare och frukrigare i smaken. Båda är ekologiskt- och Fairtrade-odlat, såklart!
Fr.o.m lördagen den 3:e Februari så kommer du kunna köpa FRU VINTAGE 11-KAFFE i min webb-shop igen. Håll ut;)
För ett tag sedan fick jag följande kommentar;
"Jag tror du riskerar att folk tycker att du är präktig".
Ok, sa jag. Varför tror du det?
"Jo för att du hängt ihop med samma man hela livet, du var hemma med dina barn jättelänge, du tränar och äter sunt. Verkar så lyckad på något sätt"
Haha. Well......
Bilden är tagen hos Handtryckta tapeter på Långholmen.
Jag tänker att det är märkligt ibland med oss människor. Så länge vi alla går i samma spår, klär oss likadant, inreder våra hem med samma mattor och lampor, lever samma familje-liv,( som i Sverige oftast innebär att båda föräldrarna jobbar ,gärna heltid, och barnen, helst redan från 1-års ålder är på dagis) ja då är vi nöjda. Ingen får sticka ut. Ingen får ta en annan väg. Och Gud hjälpe, ingen får ta det där obekväma beslutet som jag själv önskade att jag vågade.
Ja, jag var hemma med våra barn länge. I elva år faktiskt. De bästa åren i mitt liv. Det jag är mest stolt över. Det var ett stort, men ganska självklart beslut för mig och min man (även om han fick övertalas först;) och rätt "obekvämt". Inte minst ekonomiskt, att leva med 3 barn på bara en lön.
Julia Mjörnsted skrev ett så modigt och bra inlägg på Instagram härom dagen. "Det är så obeskrivligt för mig att samhället bygger på att vi skall vara ifrån våra barn större delen av vår vakna tid. Helt obegripligt. Så idag har jag kämpat, funderat och gråtit en skvätt på toaletten"
Bilden är tagen på café Buvette i New York.
Jag grät också. Varje dag i en månad. Efter den månaden sa jag upp mig och gick hem med vår två små. Nr 3 började aldrig på dagis. Vi var hemma tillsammans, barnen och jag, i 11 år.
Nästa vecka är jag tillbaka i butiken FGL-Store i Varberg. Det skall bli SÅ kul!
Detta är inte tänkt som ett inlägg i ”att-ha-sina-barn-på-dagis-eller-inte-debatten”. Jag vet att det är en öm tå och jag väljer att inte kliva på den;) Var och en bestämmer själv. Men det är just DET.
Att, oavsett vad det gäller i livet, göra medvetna val. ”Såhär vill JAG (VI) leva” ”Det här prioriterar JAG (VI)” Inte bara följa strömmen utan att tänka själv.
Om vi själva inte gör medvetna val, så kommer andra välja åt oss.....
Sen det här med att det skulle vara ”präktigt” att leva med samma man livet ut. Nja... Jag vet inte jag... Jag tkr snarare att det är rätt praktiskt;) Tryggt. Och fint. Och faktiskt alldeles , alldeles underbart.
M och jag har hängt ihop sedan vi var 13 år (han gick på Håstensskolan i Varberg och jag på Vidhögeskolan i Veddige) och har tänkt fortsätta med det. Livet ut. Präktigt eller inte så här vi kommit fram till att livslång kärlek handlar mer om ett beslut än om känslor.
Vissa dagar väljer vi varandra med pirret i magen, andra för att vi lovade det, den där bröllopsdagen för 27 år sedan. Oavsett så är det ett val tänker jag. Som såklart båda måste ha bestämt sig att göra.
3 barn, varav ett med en medfödd sjukdom som inneburit många, långa sjukhusbesök (som såklart sliter på ett förhållande) och ett barnbarn senare, så är vi tacksamma för att vi aldrig slutade välja varandra. Genom påfrestande småbarnsår och sömnlösa nätter som oroliga tonårsföräldrar.
I vissa perioder har vi sagt till varandra; ”det är supertufft just nu, men vi klarar det. Tillsammans”
Längtar tillbaka till den här parkbänken i Soho-NY.
Jag tänker att en relation är lite av ett heltids jobb. Inget som sköter sig själv och bara funkar liksom. Men samtidigt SÅ värt jobbet. Jag är glad att jag, 34 år efter att M "frågade chans" (man gjorde så på stenåldern:) fortfarande kan säga att jag älskar honom. Mer än någonsin.
Oooops. Det blev ett ovanligt långt inlägg. Tack att du läst ända hit.
Det är så lätt att vi sätter stämplar på varandra. Hon är säkert "si" eller "så". Jag tänker att vi behöver vara lite mer förlåtande och mjuka. Vi vet så lite om varandras verkligheter. Det vi ser på ytan är inte hela bilden, inte hela sanningen.
Vi gör alla så gott vi kan med livet. Det blir så mycket lättare och roligare om vi är lite generösare i hur vi ser på varandra.
Själv har jag landat i att det är ok att kallas präktig. Om det med det menas att jag är noga med hur jag väljer och prioriterar i livet......
Nu skall jag gå och fixa mig för Insta-middag på Hay Market. SÅ kul!
Ha en fin kväll!
Yes! Idag är det 17:e Januari och dax för årets första Semla. Åtminstone för mig och mina 4 syskon. Well, min enda brorsa gillar inte Semlor (!) så han "firar" med Marshmallows istället.....
Idag skulle vår fina pappa nämligen fyllt 73 år. Han ÄLSKADE Semlor. Så varje år, den 17:E Januari på hans födelsedag, hedrar vi honom, jag och mina syskon med familjer, med att äta årets första Semla.
Pappas favoritgodis var Marshmallows, det hade han alltid med till barnbarnen när han hälsade på, så de som inte gillar Semla mumsar Marshmallows idag istället.
Pappa fyllde 70 år i Januari 2015. Festen för honom var planerad i Maj, samma månad som han dog.
Då hade cancern tagit över hela hans kropp och han fick väldigt höga doser morfin för att slippa smärtan. Han uttryckte själv att han "längtade hem till himlen, till Jesus"
Fredagen den 15 Maj somnade han in med sina närmaste omkring sig. Jag kommer aldrig glömma den frid som fyllde rummet när han tog sitt sista andetag. Hans leende på läpparna.
Kampen var slut. Han var hemma.
Idag tror jag att det är stor fest i himlen, och du pappa, kan äta hur många Semlor du vill!
Snacka om att längta till värmen sådana här blåsiga och grå dagar. Ni som hängt här ett tag vet att jag älskar att resa. Italien är en av mina favoriter och dit har vi åkt flera år i rad nu. Jag älskar att åka runt i bil och upptäcka nya små byar med charmiga gränder och vackra gamla stenhus.
Idag drömmer jag mig tillbaka till vackra Piemonte-dalen och önskar så att jag var där på riktigt. Att jag som då, susade fram i en nedcabbad liten bil med käre maken som chaufför.
Tillbaka till böljande vinfält och denna fantastiska natur.
En av platserna vi besökte under vår biltur senast var den lilla staden Alba, ca 1 1/2 timmes väg från Villa La Madonna, där vi bott ett par gånger nu. Ett ställe som kräver sitt eget inlägg och som jag gärna vill visa framöver.
Alba är mest känd för att vara världens centrum för delikatessen tryffel. Varje år i Oktober går den berömda tryffel-marknaden med tillhörande auktion, av stapeln. Då flyger folk in från världens alla hörn för att buda till sig detta vita och svarta guld. Så det är väl egentligen då man skall vara där.
Vi var där en onsdag och deras matmarknad är öppen endast lördagar vilket var lite synd. Men vi köpte med oss ett par burkar tryffel och en stor bit fin Parmesan så det var värt turen.
En stor del, iallafall på mina resor;) är att FIKA. Älskar att kliva in på ett nytt bageri och prova nya härliga bakverk. Eftersom jag undviker vitt socker annars, så är det härligt att unna sig på semestern.
Efter Alba drog vi vidare mot den pytte-lilla byn Nieve. Vi hade fått tips på en riktigt fantastisk restaurang, som jag inte minns namnet på just nu, men som ändå visade sig hade bommat igen (efter 34 år!) när vi kom fram.....
Nieve var verkligen en pittoresk lite by. Värd ett besök, särskilt om man som jag gillar att plåta vackra små stenhus och trånga gränder. Vi åt lunch på ett jättefint ställe
Som sagt. Jag LÄNGTAR till Italien och hoppas att vi kommer iväg en sväng i vår igen. Gillar du att resa? Vart? Kom gärna med tips vetja!
Tittar in en snabbis för att hälsa alla nya läsare välkomna! SÅ roligt att ni hittat hit, många säkert tack vare #mittlevaochbo där LEVA&BO tipsar om mig i senaste numret.
Superkul såklart! Förutom missen att jag tydligen flyttat till Nås i Dalarna....;) Tryckfelsnisse. Mänskliga faktorn. Jaja.
Jag vill förtydliga att jag fortfarande bor på en hästgård norr om Stockholm. Ifall nu någon skulle få för sig att dra till Dalarna för att hälsa på mig....:)
Idag njuter jag av buketten som maken min fått, efter slutförandet av ännu ett lyckat byggprojekt. He’s the best.
Förutom sniffandet på vackra blommor (visst är Nejlikan vacker i denna färgställning) så är det rivstart på veckan. Samtidigt som jag betar av mejl så packar jag spännande paket som skall skickas ut idag. Mer om det framöver....
Hoppas att din vecka börjat bra!
Jag gillar det där med årsskiften. Att få lämna det gamla och börja på ny kula. Drömma framåt och sätta nya mål. Det som inte var så bra med 2017 är det bara (well? Lättare sagt än gjort ibland) att skaka av sig och lämna.
Dåliga vanor får bli kvar i 2017 och de som var bra får följa med vidare.
Jag tänker att skapa nya vanor, som man vet att man mår bra av, kräver lite disciplin. För mig har de hjälpt att sätta upp "My daily fives".
5 bra saker som jag bestämt mig för att göra varje dag. Inga stora ouppnåeliga jätte-grejer utan vardagliga som jag vet att jag kommer att må bra av.
En av mina Daily Fives är att jag skall röra på mig varje dag. Ta en promenad, löptur eller en stund på gymmet. Jag har märkt, och forskningen också;) att jag mår så mkt bättre även psykiskt när jag tränar. När det snurrar för mkt tankar i huvudet, när jag är stressad eller orolig för något, så hjälper en löptur. En rask promenad eller en stilla lunk i skogen-balsam för själen.
Bilderna är tagna här hemma av Noah Agemo
En annan Daily Five är att göra ngt för att fylla på mitt intellekt. Jag vet, det låter väldigt pretto, men är ganska simpelt egentligen.
Mitt största arbetsredskap, i mitt dagliga jobb, är Instagram och min dator. Jag tillbringar, sammanräknat på en dag, ganska många timmar framför en skärm. Därför utmanar jag mig själv att läsa några sidor ur en bok när jag lägger mig, lyssna på en bra/rolig/utbildande/inspirerande podd under dagen eller något annat som liksom fyller på och ger nya perspektiv.
De andra tre får du inte veta:) Men jag skickar med "My daily fives"som ett litet tips denna torsdag i Januari. Att göra 5 bra saker varje dag under 2018, som du vet att du kommer må bra av i längden. Som gör att du håller hela vägen in i 2019.
..... att jag saknar min lillebror lite extra, långt därborta i Australien. Han och familjen, hans fru Carissa och tre fina pojkar, flyttade till Sydney i höstas, så det är inte nästgårds direkt...
Brorsan fyllde år igår och jag minns att när han var liten hade vi alltid julgrans-plundring på hans födelsedag. Godis och tomtebloss.
Vår gran här hemma står aldrig så länge som till 8 Januari. Den åker ut före Nyår. Så tidigt som möjligt efter Annandagen. Det känns som att granarna, nuförtiden, tas in mkt tidigare (hemma i Veddige, under mina skolår, ja även när vi bodde i Ulricehamn, Timmele, Bålsta och Bollnäs, så var det regel att den sattes in och kläddes dagen före julafton. DET gick inte att rucka på och det ville ingen av oss heller) och åker ut mkt tidigare än förut. Är det ett tidens tecken på vår otålighet? Helt oviktig fundering så här en tisdag i Januari.....
Jag saknar brorsan också av den egoistiska anledningen att han levererade världens finaste tulpaner till mig så här års. Under många år var han odlingschef på Rydells blommor och då kunde vi frossa i denna härliga lökväxt utan begränsningar.
Jag tänker också att det är härligt (och lite komiskt) att se hur många som vill äta nyttigt, grönt och sockerfritt såhär efter jul-och nyårshelgerna. Gissar att det måste vara det allra vanligaste nyårslöftet. Bra. Man mår ju SÅ mycket bättre utan ett blodsocker som går upp och ner och en mage som står i fyra hörn.....
Vi äter vegetariskt så mycket som möjligt under veckorna. Det kött vi äter är ekologiskt och svensk-odlat. Punkt. Så viktigt ju, vad vi stoppar i oss. Jag tänker på hur vårt matintag såg ut när jag växte upp på 70-80-talet. Falukorv och Hot-Dogs. Mariekex och saft. Ha!
Jag funderar också över att odlingssäsongen snart är här. Redan nu ser jag på Instagram att många börjar beställa fröer och drömma om sina odlingsbäddar.
Ni som följt mig ett tag förstår att frågan jag ställer mig är relevant; ska jag helt enkelt strunta i att köpa några fröer i år. Inte låta mig förföras av dessa vackra påsar utan inse att fröerna gör ingen nytta när de blir kvar i påsen. Eller ruttnar bort i ett glas för att jag glömt att jag lagt dem i blöt.
Å andra sidan har vi ju köpt hem tegel till golvet i vårt blivande växthus. I år har vi ju bestämt att det faktiskt skall upp. Så mina drömmar om att sitta i den svala vårsolen och sippa mitt 11-kaffe bakom varma växthusglas är redan igång. Dock inte några planer på vad jag faktiskt tänkt odla där inne...
Samtidigt tänker jag vidare att det finns ju så många duktiga trädgårdsmästare, där ute, som kan det där så mycket bättre. De behöver ju "odlare" som mej att sälja sina fina plantor till. Ingen behöver ju veta att jag är egentligen är fjärde generationens trädgårdsmästare. tack brorsan att du tar den bollen istället......
Mina tisdags-tankar går vidare till allt roligt och spännande som kommer hända detta nya år. Om inte allt för lång tid är jag igång med Fru Vintage 11-kaffe på riktigt. Det blir en release för det i Stockholm, så håll utkik här och på min Instagram. I samband med releasen kommer man även kunna köpa kaffet i min webb-butik igen. Så stay tuned.
Nu, i skrivandets stund, är klockan snart 11 och det är dax för 11-kaffe. Tänker att det är viktigt med små pauser i vardagen. Att få ta en fika med en kollega eller vän och småprata lite. Så är det ju så gott med kaffe. Och hälsosamt visar det sig mer och mer genom forskningen. Det lär jag också få anledning att återkomma till....
Kaffet ger mig personligen även möjligheten att göra en insats för dem, som inte har funderingar som när granen skall tas in och ut, eller vilka fröer som skall sås i vår. För dem som har riktiga problem. Med mat för dagen och överlevnad. Det kommer du också kunna läsa mer om här på bloggen framöver.
Jag tänker att jag vill leva ett liv som är större än mig själv. Som inte bara handlar om "ME, MYSELF AND I". Vi lever i en tid som blir mer och mer egoistisk, inte minst via sociala medier, selfies och ett växande behov av att synas och få bekräftelse.
Idag är det så lätt ändå att kunna vara med på ert hörn och göra skillnad i andras liv. Jag tänker på Cancergalan igår. 25750 st blev nya månadsgivare. Fantastiskt!
Bilderna ovan är prints som min son Noah Agemo och hans fru Ida tog fram för ett par år sedan. All förtjänst går till att bekämpa trafficking. Två unga människor som bestämmer sig för att inte bara förfasa sig över det onda i världen, utan faktiskt vara med och GÖRA något.
Nu skall jag ta en pause från kontoret och gå ut en stund i solen. Fördelen med att vara sin egen och bestämma över sina raster, tänker jag.
Ha en riktigt fin dag där du är!
Drömmer mig tillbaka till vår New York-resa i höstas. Älskar denna stad. Vi drog dit för att fira dotter N som fyllt 20. Maken och jag har varit där förut men för N var det första gången. Hon blev helt såld. Som vi visste att hon skulle bli;) Svårt att låta bli när man älskar storstäder....
Mitt bästa "New York-tips" att ta sig ut till stadsdelarna utanför Manhattan och Time Square.
Vi bodde i supermysiga Soho, en mix av Söder och Östermalm skulle man kunna säga.
Här är tempot ett helt annat än trängseln inne i city.
Här finns dessutom mkt roligare butiker. Allt ifrån handplockad märkesvintage till exklusiva designers.
En av de coolaste, som är värt ett besök även om man inte gillar hans kläder, är Rick Owens butik, en av dotter N:s favorit-designers, på 30 Howard Street.
Butiken känns som en utställning av modern konst, med personal som ser ut som tagna direkt ur Catwalken från någon av RO visningar.
Lokalen är SÅ snygg. Helt i betong känns den mer som en industrilokal. Maken, på väg ned för trappan, passar in bland personalen tror jag minsann....
Rick Owens står för all design, tillsammmans med sin fru Michele Lamy. Från varenda detalj på plaggen till möbler, inredningsprylar och hur butikerna är utformade.
Här ser ni mig med min kamera;) (Och dotter Nelly som provar en väska)Kul med ställen där man får ta bilder. I en hel del butiker får man inte det. Skumt med tanke på hur mkt gratis-reklam de missar via dagens sociala medier.
En av personalen såg mig plåta och började bära bort stegen för att jag skulle få en bättre bild.....
..... det hjälpte dock inte så mycket.... Ha! Speglar över allt liksom.
Och så alla dessa supercoola hus i Soho. Jag tror jag har fyllt ett helt minneskort med bara dem. Well. Nära på..
Så, det blir fler inlägg från en av våra favorit-städer framöver.
Lyssnade på senaste podden med Billgren&Wood och blev så inspirerad att visa vintage-bröllopet som vi hade när sonen och hans Ida gifte sig för snart 5 år sedan. Den 15 Juni 2013.
Min blivande svärdotter och jag var, såklart, och provade vintage-brudklänningar hos Elsa Billgren. Tyvärr hittade vi ingen som passade, men det var jätteroligt att få höra och se Elsas passion och kunskap om alla dessa vackra klänningar.
Jag gillar verkligen podden med Sofia och Elsa! Så kul att höra deras träffsäkra spaningar och analyser om dåtid, nutid och framtid. Heja heja!
Kul att se tillbaka och inse att vi prickade in väldigt många av kriterierna för ett lyckat (och typiskt;) vintage-bröllop;
Randiga sugrör. Check.
Pastelliga Macarons. Check.
Blommor i små, udda glasvaser. Check.
Bröllopsfest i en lada. (vår egen) Check.
Dukning med udda vintage-porslin. Check.
Sen hade vi också många egna, fiffiga idéer och det blev en SUPER-LYCKAD och HELT FANTASTISK dag! Scrolla ner för fler bilder. Kanske att någon kan hitta inspiration för sitt eget bröllop. Vintage-stilen är så perfekt till bröllop och jag tror att den blir kvar länge till!
Vigseln hade vi också i vår lada. I en separat del. Det blev SÅ fint med bara vilda blommor, från den svenska sommaren, som dekoration.
Så här fina var det vackra brudparet. Min älskade son Noah och hans Ida.
Jag får många frågor om färger, möbler odyl i vårt hus. Eftersom det är många nya följare som hittat hit på sistone, så tänker jag att vi kanske skall gå igenom rum för rum, lite nu och då.
Jag börjar i vårt sovrum.
När vi köpte gården för snart 10 år sedan, så var detta två mindre rum, som vi nu slagit ihop till ett stort.
Bild av Noah Agemo
Vårt tidigare sovrum var väldigt färgglatt, med tapet från Tricia Guild i turquise, cerise och guld. Får se om jag kan hitta någon gammal bild och visa...
När vi renoverade och slog ihop två sovrum till ett, så ville jag åt den lite mörka, mysiga känslan. Jag gillar att det känns lite som att man kryper in i en grotta när man går och lägger sig. Det funkar, utan att det känns som väggarna faller över en, när man har ett hyfsat stort sovrum som vi har.
Färgerna går, som ni ser, i mörkt grått och guld. Inte mkt av inredningen är nytt. Sängborden köpte vi på Dusty Deco för många år sedan. Medan de fortfarande höll till i ett garage nära Kaknästornet. Även industrilampan är därifrån.
Tavlor och guldramar har jag köpt i olika second hand-och vintage-butiker. Det mesta på Läkarmissionen
Bild stylad av Isabelle Olander. Plåtad av Lina Eidenberg Adamo.
De två quiltade sidentäcken i guld, samt lampetten i samma färg är också från någon av Läkarmissionens second hand-butiker. Där jag jobbade när vi renoverade sovrummet. Väggfärgen är en matt mörk grå från Alcro. Tyvärr har jag inte kvar färgkoden.... Golven är vitmålade brädgolv.
Bild av Noah Agemo
Den gamla tagel-stoppade soffan köpte jag av en kompis, i hennes numera nedlagda inredningsbutik i Täby Centrum. Kudden i säckväv är sydd av gamla rissäckar som jag köpt på en resa till Nepal.
Guldspegel och guldklocka från LM. Den broderade kudden i kopparfärgad siden, köpte jag en sommar på en väg-loppis utanför Varberg.
Bild av Noah Agemo
I ena änden av rummet står vår dubbelsäng från Tempur, köpt på Elgen, världens bästa sängbutik i Stockholm.
Överkastet i sammet är från H&M och linnekuddarna i olika grå nyanser har jag själv sytt.
I andra änden av rummet har vi satt upp gardiner, i grått linne och guldig sammet. Där bakom döljer sig TV:n (jag älskar att ligga i sängen och äta frukost och kolla på morgon-nyheterna när jag är ledig) och annan bråte.
Den purpurfärgade, runda kudden med brodyr, köpte jag i en Pop-up-vintage vid Snickarbacken för ett tag sedan. De smuts-rosa linnelakanen är från Ancher Design.
Jag tycker verkligen att det är något befriande i att städa ut julen och flytta in färska blommor, gärna tulpaner. Inte bara för att jag älskar tulpansäsongen. Kärleken till tulpaner ligger i generna. Just de här har min lillebror odlat för Rydells blommor, där han var odlingschef fram tills i Juli då han och familjen flyttade till Sydney.
Både pappa och farfar odlade snittblommor när jag var liten, bla Tulpaner, på släktens egen" Henrikssons Handelsträdgård" i Ulricehamn.
Utan också för att det liksom skänker hopp och liv till det nya året på något sätt. Hopp om våren långt där framme. Hopp om ett nytt år. Hopp om saker som jag vill skall bli ännu bättre.
Jag fick en fantastiskt bra almanacka, som heter "The best is yet to come" av en fin vän vid förra årsskiftet. Den startar bla med en "Dream planning"- man fyller i sin Bucket List för året, planerar för sina drömmar för de första 3 månaderna, 6 månader och för hela året. Den innehåller även en "Focus Check"- vad lägger jag min tid på?, en "Generositet planning"-vem vill jag investera min tid i, vem vill jag hjälpa lite extra under den här säsongen.
En sida handlar om "Heart Check"- vad behöver jag släppa taget om det här året, vem behöver jag förlåta, vilka rädslor håller mig tillbaka i det jag vill göra. Osv, osv.
Man kan fnysa åt alla nyårslöften som ges vid ett årsskifte; folk skall träna mer och äta bättre, sluta röka, börja läsa böcker, och vad det nu kan handla om.
Jag tror att det är bra att reflektera inför ett nytt år. Passa på att summera det gångna året.
Vad vill jag fortsätta göra? Vad behöver jag sluta med. Vilka nya steg behöver jag våga ta för att komma dit jag vill. Det är ju ändå så att vill jag lyckas med något jag inte gjort förut, så behöver jag börja göra saker jag inte gjort förut. Logiskt.
Kanske finns det människor som jag behöver släppa taget om. Som drar energi och får mig på negativa tankar. Själv är jag väldigt noga med vem jag låter tala in i mitt liv och ge mig råd.
Kanske behöver jag planera in "reflektionstid" i almanackan. Tid där jag är med mig själv och fyller på med positiva tankar genom en bok, en kopp kaffe eller vad det nu är som man gillar. Jag fick rådet en gång att välja ut en speciell plats där man ger sig själv utrymme, att tänka en tanke hela vägen och hämta kraft för det man står i.
Det kan vara älsklingsfåtöljen eller en speciell glänta i skogen. Kanske är det egentid i bilen för någon. Vi lever i ett samhälle som rusar på i full speed dygnet runt. Den där stilla, livsviktiga tiden finns liksom inte naturligt längre. Den behöver vi skapa.
Så..... Låt oss ge oss själva tid att summera det gångna år. Rensa ut saker som själ glädje och energi. Fylla på med nytt. Våga kliva ur Comfort zoner och prova något vi inte gjort förut. Omge oss med människor som ger energi och positiv input. Bjuda in någon ny i livet. Skriva ner våra drömmar och planera för det bästa året hittills.
Sommaren 2017 försvann i ett nafs, så som somrar ofta gör.
Plantorna jag köpt växte och frodades, mycket pga av svärmors omsorg om dem....
Vi höll oss på hemmaplan hela sommaren, ville inte missa tid med nyfödde lille A.
Det blev lite små utflykter bara. Skönt med oplanerad tid där man tar dagarna som de kommer. #klyschigtmensant
I slutet på Augusti drog vi dock iväg några dagar maken och jag. Tillbaka till vårt älskade Italien.
SÅ viktigt att få till den där egna tiden med varandra. Där man kan prata ostört och mysa med varandra. Det har vi verkligen varit noga med under alla år, även då barnen var små. Då blev det inga utlandsresor direkt, mer en hotellnatt utan barn i närheten av hemmet. Jag tänker att tid med sin partner är bland det viktigaste att planera in i almanackan, oavsett vilken säsong i livet man befinner sig i. En livslång relation är ett heltidsjobb som är värt allt "slit". Det kan jag skriva under på efter 27 år som gifta;)
Vi bodde, åter igen, på fantastiska Villa La Madonna, (som vi hoppas att vi får möjlighet att besöka även i år), i Piemontedalen, och gjorde utflykter till Rivieran där ifrån. Magiskt vackert att köra med bil utmed Medelhavet.
Vi stannade bla till i den lilla charmiga staden i Pietra Ligure, där jag var med min familj för måååååånga år sedan.
Jag var typ 14 år och höll på att längta ihjäl mig efter pojkvännen M (som idag är min man:). Mina föräldrar försökte hålla isär oss, eftersom de tyckte att M hade dåligt inflytande på deras dotter;) Jag minns att min storasyster och jag, i hemlighet, letade upp en telefon-kiosk så att jag kunde ringa M.
Det var en speciell känsla att få komma tillbaka till samma plats tillsammans med M, över 30 år senare....
När vi kom hem ifrån Italien började arbetet på allvar. Framför allt med att få allt på plats kring mitt nya projekt "Fru Vintage 11-kaffe". Det har varit en jätterolig process, inte minst eftersom min son Noah jobbat tillsammans med mig.
Han har bla ritat min logga för hand, gjort min nya hemsida och hjälpt mig, genom sin proffsiga kreativitet, på olika sätt. SÅ kul att få jobba tillsammmans!
Vi är båda överens om att slutprodukten blev VÄLDIGT bra! Precis som vi ville att det skulle se ut. Vad tycker du?
Snart kommer du kunna köpa Fru Vintage 11-kaffe i min webb-butik igen. Jag kommer även att ha en release i Stockholm inom en snar framtid. Så håll utkik!
Många av våra jobb-timmar tillbringade vi på Snickarbacken. Perfekta stället att sitta på, tycker fler än vi. Många samtal kring uppfällda datorer där....
Jag var ju föresten på Snickarbacken vid fler tillfällen än vid min och sonens jobb-dejter. Bla när fantastiska Ida Magntorn hade release av sin nya bok. Tillsammans med konstnären Karin Wiberg hade hon utställning och trevligt mingel på nämnda cafe´. Fint att få vara med. Och att få köpa hennes vackra bok!
Under hösten plåtade vi kaffe-bilder till höger och vänster, Noah och jag......
....... jag sydde även onödigt snygga löpare som sålde slut i ett nafs.....
I mitten på hösten gjorde mamma, mina tre systrar och jag en weekend-utflykt till vårt älskade Varberg. Här har vi tidigare bott, i över 10 år av våra liv, men framför allt tillbringat VARENDA sommar, hela tiden, alltid, i stugan på Södra Näs.
Vi passade såklart på att ta en fika på fantastiska Strömma.....
......och att kika in hos Miranda och Kristin i deras nya butik For Good Luck. SÅ makalöst snyggt! Och så roligt att få träffa tjejer, man följt länge på bloggar och Instagram, IRL.
Här ser vi lilla mamsen shoppa blå linne-rock av Miranda. En jättegullig tjej som jag hoppas att jag stöter på fler gånger. Då gärna tillsammans med fina Kristin som inte var på plats denna gång.
Som sagt; makalöst snyggt var det vart man än vände sig i FGL Store.
Fler härliga möten IRL skulle det bli under hösten och vintern. Här hos fina Ann på Ancher Design.
Hon ställde till med mysig blogg-träff i sin egen "Hermans lada" i Dalum, utanför Ulricehamn. Superroligt att äntligen få lära känna henne lite mer och dessutom få göra det i min gamla födelsestad Ulricehamn. Vissa människor man möter känns det som att man redan känt länge. Så var det med Ann.
Det blev en väldigt lyckad kväll, där jag även fick förmånen att träffa bla Hanna Wendelbo, Lotta Lundeberg (Drömma) Cissela C, Annika Lööf och många fler. Möten som verkligen gav mersmak!
Vi reste en hel del, inser jag nu när jag tittar tillbaka. I September drog vi till New York för att fira N som fyllt 20. Här är hon (och jag vid kameran som du ser) i butiken till en av hennes favoritdesigners- Rick Owens.
En supercool butik. Här syns även maken, på väg ner för betongtrappan.
Det blev några riktigt lyckade dagar i denna älskade stad. Sol och ca 20 grader- perfekt väder för att strosa runt i mysiga SOHO, där vi bodde på Soho Grand. Mycket fika blev det.....
Alltså. Denna fantastiska stad NY. Dotter N blev precis så "såld" som vi redan var, och som vi visste att hon också skulle bli.
Sista delen av 2017 blev det mkt jobb med kaffet. I December lanserade vi en Limited Edition av Fru Vintage 11-kaffe, som gick att köpa i min webb-butik fr.o.m den 11 December kl 11. Kaffet sålde slut på två dagar.... SÅ roligt! Mer om det framöver som sagt.
Nu har det gått 2 dagar på det nya året och det känns så spännande med 2018. Så mycket jag drömmer om (inte minst att träffa många fler härliga människor IRL)och ser fram emot. Det tar vi ett separat inlägg.....
Hur sammanfattar man ett helt år? Det går ju inte riktigt. Det är ju så otroligt mycket som händer.
2017 går till historien som ett bra år för min del. På många sätt. Inte minst gick maken och jag in i det, med vetskapen att vi skulle bli morfar och mormor i slutet på Juli! En nyhet som var svår att greppa. Så fantastiskt. Så väldigt stort.
Året började även med att vi firade min pappas 72:a födelsedag, den andra utan honom, sedan han dog i cancer. Jag saknar honom så. Inte minst hade han blivit en underbar gammal-morfar. Han älskade verkligen sina barnbarn och lille A hade blivit hans första barnbarnsbarn. Det hade han gillat.
Samtidigt, när jag tänker på pappa, så är det faktiskt mest med lättnad. Han slipper lida. Slipper smärtan som var så påtaglig i slutet. Men framför allt är jag glad för hans skull att han är hemma. Han längtade till himlen. Vem är jag att önska honom tillbaka till den här världen......
Livet ändå. Någon dör. En annan föds. Livet går, s.a.s, vidare.
Mina fyra syskon och jag beslöt att göra pappas födelsedag, den 17:e Januari, till vår årliga, gemensamma premiär för Semlor. Det var det bästa han visste. Kaffe och Semlor. Jag älskar det också och längtar redan.
En helt annan sak, som hände i början på detta år, var att jag blev inbjuden på blogg-träff i Göteborg. Det var fina Frida Ramstedt som bjöd in. Vilken kvinna. Jag hade aldrig träffat henne förut, bara läst hennes blogg och följt henne på Instagram.
Hon gjorde verkligen ett positivt intryck på mig! Hela dagen var i en väldigt positiv och peppande anda. Ett av uttrycken som jag tog med mig var att hitta sina "Wing-womans". Att inte se varandra som konkurrenter utan inspireras och bjuda på sig själv. SÅ bra tycker jag!
Även Sofi Fahrman var väldigt inspirerande. En tjej med många järn i elden och som också bjöd på sig själv under dagen.
Det blev ett dygn i Götet som verkligen gav mersmak. Riktigt roligt att få ett ansikte på många av dem jag följt på Instagram och bloggar under lång tid. Det hjälpte mig att definiera mig själv också. Det fick mig att på allvar fundera över vilken typ av avtryck jag vill ge. Jag insåg där och då att, oavsett om vi vill eller inte, så är vi influensers. Frågan är hur jag vill använda min plattform. Jag vet fortfarande inte svaret på det fullt ut, men jag är på god väg någonstans......
2017 blev året då hela Svea rike fick Mandelman-feber. Plötsligt skulle varenda en ha sitt eget växthus. Odla sina egna grönsaker, fläta håret (well?) och skaffa höns. Åtminstone.
Själv var jag inte sämre såklart. Jag rycktes med och beställde snygga fröpåsar i tron att "det här är året då trädgårdsmästarens dotter äntligen...... blommar ut..." ;)
Men det blev tyvärr inte mer än så......
...... men vad gjorde väl det. Det visade sig gå lika bra att köpa färdiga plantor. Bara att gräva ner liksom. Och vattna. Vilket, tack och lov, min kära svärmor är väldigt bra på......
Detta var även året då jag "kom ut". Som mig själv. För första gången fick ni en bild på mig.Och min man. Och hans Tax. Ett led i att jag liksom ville bli lite mer personlig här på bloggen. Inte bara skriva om inredning, även om det fortfarande är mitt fokus.
En hel del blogg-frukostar har det blivit under året. Inte minst med Läkarmissionen.
Som här, tillsammans med dessa två sköna bönor, Emma Sund och Louise Lemming, då temat var #varjeflicka Den frukosten handlade om att lyfta könsstympningen i bla Afrika. Vi satt alla med tårar i ögonen efter berättelserna om alla tusentals flickor som fortfarande tvingas gå igenom denna smärtsamma ritual. Men också med nytt hopp om att vi alla faktiskt kan vara med och göra skillnad på ett enkelt sätt. Detta kommer du få läsa mer om här på bloggen framöver.
I slutet på April tog vi en liten tur till Södra Frankrike, kära maken och jag. SÅ mysigt att kunna sticka iväg och bara njuta några dagar. Se en massa vackert och fylla på batterierna.
Att vi hamnade i en av Frankrikes mest Vintage-affär-täta byar var inget minus.
Bodde gjorde vi på fantastiska La Belle Neffies, ett litet Boutique-Hotell som jag hittade via Instagram. Helt magiskt.
Det pratades om en av de sämsta somrarna på länge, vädermässigt. Konstigt tyckte vi här hemma. Som vi minns det var det sommaren då vi åt frukost i solen vid poolen så gott som varje morgon. Och en massa jordgubbar.
Den 20 Juli blev det här årets absolut viktigaste datum. Då kom han till oss. Lille A. Som genast blev hela familjens självklara mittpunkt. Vi blev mormor och morfar.
Resten får vi ta i del två, i denna lilla summering av utvalda delar av 2017.