Ugnspannkaka på kokosmjöl

Det finns alltid en liten strimma ljus, att göra sina kullerbyttor i, oavsett mörkret omkring.

Efter morgonens gymnastik-pass smakar det gott med morfars ugnspannkaka på kokosmjöl.

De var egentligen tänkta att bli plättar, men totalt omöjliga att steka. Så efter två brända laggar så hällde M smeten i en form och slängde in den i ugnen istället. Inte alls irriterad.

Receptet;

2 dl kokosmjöl

4 dl mjölk

4 ägg

En nypa salt.

Smaksätt med vaniljstång eller proteinpulver med vaniljsmak.

Serveras med rårörda hjortron och familjen runt bordet. Man kan även klicka på några överblivna lingon, lite grädde eller kvarg.

God fortsättning……

Det här är min utsikt just nu. Eller ja, resten av dagen tänker jag faktiskt.

Jag ligger i soffan med en varm taxtös i knät. Vi har just tagit en liten kort kiss-promenad (ja, främst för taxens skull då;) och passade på att få lite sooool på nosen. Så ljuvligt så en smäller av. Som grädde på moset har det dessutom kommit en halv millimeter snö i natt, man får vara glad för det lilla, som fortfarande ligger kvar trots att det hunnit bli lunch. Förlåt vintern att jag är lite ironisk här, men vi förväntar oss att du skall leverera lite bättre såhär års…..

Stina the little Queen och jag njuter av lugnet och ser tillbaka på några riktigt härliga juldagar. Med vackert dukade bord och hemmagjord fransk nougat till 11-kaffet. Tur att en har baknings-sugna vuxna barn som kokat, hackat och trixat, och satt sin kära mor i arbete;)

Det där med att duka gör mamman dock, mer än gärna. Älskar att jag kom på att jag kunde använda vintage-gardin-längderna, som jag köpte av A La Cart Antikt på Antikmässan, som julduk. Visst är den vacker med sina fåglar och Hortensior.

Jag har checkat ut från sociala medier några dagar. Skönt att bara vara här och nu.

Idag på morgonen tittade jag in på Instagram en snabbis för att önska god fortsättning och kika lite på alla fina granar och juldukningar. Det jag möter gör mig beklämd. Nästan lite ledsen.

Varför kan vi inte bara tagga ner lite? Njuta en smula av alla vikta pappers-stjärnor och hemmagjorda gran-girlanger!!?

Nej, nu är många redan i full färd med att städa ut julen….?

Jag vill inte sträcka mig så långt som Underbara Clara förra årets mellandagar och bli någon ”julpolis”, men jag kan inte låta bli att fundera som hon; VARFÖR är vi så stressade?? Förr, när en annan var liten på 1700-talet (?) så satte de flesta av mina kompisars familjer (min egen inräknad) in julgranen dagen före julafton. Sen fick den stå där och barra fram till Tjugonda Knut typ. Nästan iallafall.

Hemma, på Trutvägen i Veddige, hade vi julgrans-plundring på min lillebrors födelsedag, den 8 Januari varje år. Idag hinner folk inte svälja julskinkan innan granen skall UT. Det kan såklart bero på att vi inte kan bärgas oss idag, utan har hemmet fullt julpyntat i början på November……..

Ingen big deal såklart, och jag menar inte att skriva folk på näsan när det är ok att julpynta och när det är ok att städa ut julen. Jag tänker bara att det är ngt med vår tid. Detta eviga jagande. Aldrig sitta still. Inte njuta och reflektera utan snabbt vidare till nästa ”sak”.

Sorry om jag trampar på någons jultår;) det är som sagt inte min mening. Tänker bara att det kanske kan vara på sin plats att stanna upp ett ögonblick. Njuta en smula, efter stressen att få till allt det där vackra till jul.

Själv tänker jag att det är dessa mellandagar som nästan är det bästa med hela alltet. Att gå runt i pyjamas, värma ännu en tallrik med överbliven potatisgratäng och prinskorv till lunch och ligga i soffan och läsa hela dagen (håll ut alla småbarnsföräldrar, den tiden KOMMER tillbaka. Snabbare än du tror!!)

Man gör såklart som man vill. Jag är absolut ingen surkärring som står bakom gardinen och muttrar över hur grannen väljer att göra:) Haha!

Jag ser att rätt många på IG verkar storstäda ut julen denna fredag. Själv lutar jag mig tillbaka över min bok ”Bergens Stjärnor” som jag just påbörjat. Inväntar resten av familjen som visst drog iväg för att hämta ut ett efterlängtat paket till dotter N. När de kommer tillbaka blir det ännu en uppvärmd rest-lunch och avsnitt 7 på nya säsongen av ”The Crown”. ( En efterlängtad serie som vi så passligt valde att spara tills nu)

Älskar att vara ledig och njuta av mellandagarna!

julstämning…?

Det har små-pysslats för fullt här hemma idag. Jag har bakat Lussekatter och pepparkakor inne hos svärmor, tillsammans med min mamma, äldsta dotter och mitt barnbarn Lille A. SÅ mysigt!

Jag gillar gemenskapen kring julen. Att man på ett alldeles speciellt sätt, jämfört med resten av året, får till att göra saker tillsammans. På lördag blir julgodis-tillverkning med alla barnen. På måndag trillas det köttbullar.

Svärmors lilla hus fylls snabbt med julens härliga dofter. Nybakta pepparkakor- finns det ngt juligare….?

Mitt i allt det där härliga så skaver bilderna från flyktinglägret i Lesbos i Grekland. Dem som Emanuel Karlsten, som är där i skrivandets stund, lagt upp på sin Instagram. 20.000 flyktingar trängs i ett läger byggt för 3000.

Jag tänker på den lilla familjen som precis anlänt med båt. I över 4 timmar har de legat I VATTNET, efter att deras båt vält. En höggravid mamma, en 10 månaders dotter och en pappa med skadat ben. Skrikandes på hjälp har de guppat runt i de höga vågorna, innan de tillslut hittas av grekisk kustbevakning.

De anländer till flyktinglägret och köar i flera dagar utan att få registrera sig. De sover under bar himmel. Det är bara några grader varmt och det regnar.

Hundratals nya flyktingar anländer varje dag. Ingen lämnar.

Samtidigt som jag läser Emanuels nyskrivna inlägg på Instagram, så kommer maken hem med ännu en kasse mat. Jag hör hur den landar med en duns i hallen. Prasslet när han packar upp ute i köket. ”Så skönt att kunna handla endel av maten nu, när det inte är så mkt folk” hojtar han nöjt.

Mitt flöde fylls av inlägg där fler och fler förfasar sig över att de är så ”sena med julklapparna i år igen”. Andra är nöjda över att de ”köpt det mesta i tid” man har ”bara lite småsaker kvar”.

Jag kan inte låta bli att tänka på tusentals familjer som kämpar för sin överlevnad, i det som brukade vara ett semesterparadis, bara några timmar bort.

Så väldigt nära.

Ändå så långt ifrån proppfulla kylskåp och berg av julklappar. ”Sista-minuten-prylar” som ingen behöver.

I väntan på kanaler att hjälpa i Lesbos, Emanuel Karlsten skriver att han kommer att återkomma med det, så går jag in i Läkarmissionens gåvo-shop.

Jag köper ett räddningspaket, för 150 kr, för att hjälpa Panzisjukhuset i Dr Kongo att bekämpa Ebola. Jag köper ett matpaket som räcker en månad för en svältande familj i Jemen, och en get till en familj i Nepal.

Jag går sönder.

Måste få göra det jag kan för familjer som har helt andra problem än ”vad skall vi köpa för något mer till Lisa, så att det blir rättvist”

Jo, jag är för allt det härliga kring julen. Älskar att se barnens förväntansfulla ögon inför julklappsutdelningen. Jag njuter i fulla drag av myset med fint dukade bord och doftande bakverk.

Men……

har vi inte samtidigt en ”skyldighet” att göra det vi kan för att lindra nöden för den som inget har? Kan vi, samtidigt som vi smaskar på efterlängtad julmat, avvara en julklapp från högen, och istället bidra till organisationer som finns på platser, där julkänslan består av hunger, rädsla och förtvivlan.

Jag möter allt för ofta kommentarer som ”man kan inte hjälpa överallt”. Sant.

MEN….

skall det hindra oss ifrån att göra NÅGOT alls?

Vi skall självklart njuta av julen som är runt knuten. Av god mat och tända ljus. Av ett varmt hem och gemenskap med familj och vänner. Det är ett privilegium värt att fira!

Men…..

kan vi samtidigt, med kola-kok och julklapps-stress, göra livet lite mer uthärdligt för en medmänniska i nöd….?

Tack Hanna Wendelbo…..

Och Pure Females för den vackra klänningen som kom på posten igår! Som en karamell i världens bästa lördagspåse. SÅ glad jag blev!

Jag hade precis kommit hem ifrån ännu ett besök på Sophiahemmet, (Jag har en solskada på läppen som inte vill läka riktigt, så jag är där titt och tätt för att hålla koll på den. Ingen frysbehandling (inte så skön upplevelse) denna gång Bra ändå, att få ha en specialists ögon tillhands) och ute var (är) det grått och blött. Så denna färgexplosion blev ett välkommet avbrott i det något trista….

Hanna Wendelbo är mönsterkonstnär och har bla designat en rad vackra tapeter och kläder. Just nu är hon dessutom aktuell med sin utställning Herbarium i Palmhuset i Göteborg. Den pågår fram t.o.m 6 Januari, så missa inte att kvista förbi om du bor i närheten. (vem bestämde förresten att Göteborg och Stockholm skulle ligga så långt ifrån varandra….?)

Denna proffsiga och kompetenta kvinna är dock så mkt mer för mig. Hanna var en av dem som åkte med på min tågresa till Villa Juli i Frankrike i våras. När man umgås så tätt tillsammans, under flera dygn, så upptäcker man mkt av en människas personlighet och karaktär. Det sägs att man påskyndar en vänskap med flera år när man övernattar och därigenom ses 24/7. Jag håller verkligen med. (Tänker att en lååååång tågresa på dryga 30 timmar, även gör sitt till) Man upptäcker både bra och mindre bra sidor hos varandra.

Min upptäckt av Hanna var att hon verkligen är den energi-boost som jag trott. Färgstark och glad men framför allt väldigt bjussig och generös. Både med all sin kunskap och erfarenhet men också med sina ord och sitt sätt att vara. Hon är en riktig humorist och har nära till sitt smittande skratt.

Hanna tar plats i ett rum. Hon syns med sin öppna och härliga personlighet. Men hon ger också plats till andra.

TACK Hanna för den du är, och för att jag får ha dig på ett hörn i mitt liv!

”Happy är det nya svarta”

Idag (läs igår) har jag packat kaffe hela förmiddagen. Så länge jag bara kan vill jag fortsätta att göra det på egen hand. Jag gillar det. Att göra något produktivt, enkelt som ger snabba resultat. Jag ser liksom hur kaffet sjunker i säcken. Mina bruna påsar blir fler och fler på arbetsbordet.

Inte minst är det mitt bästa tillfälle att lyssna på poddar, så det gjorde jag även idag. Började med ett avsnitt med Mia Skäringer och Anna Mannheimer, skönt att få skratta lite.

Sen lyssnade jag igen avsnitt med Inredningspodden med Johanna Hulander. Älskar hennes podd! Johanna lyckas med konststycket att göra triviala ämnen som inredning och konst, (sorry:) till intressanta och givande samtal. Samtal som ofta ger något djupare att reflektera över.

I detta avsnitt var Trend-Stefan, eller ja, Stefan Nilsson som han ju egentligen heter, Johannas gäst. Rubriken var ”Happy är det nya svarta”. Väldigt väldigt intressant! Jag skall inte avslöja för mycket av inlägget, jag tkr att du skall lyssna själv, men jag tror, precis som Stefan, verkligen att vi går mot en helt ny tid när det kommer till inredning och konsumtion.

Stefan lyfter bla att 4 saker kommer att krävas av en produkt framöver;

*Historia

*Äkthet

*Lokalproducerat

*Klimatsmarta material

Han pratar också om att vi mer och mer efterfrågar det personliga mötet. (Yes! Mer 11-kaffe åt folket) Att vi är mer intresserade av den som gjort ”den där ljusstaken” än själva prylen i sig.

Som sagt; lyssna! Och sedan kan du läsa vidare här hos mig;)

Jag håller, som sagt, verkligen med Stefan, och han är väl inte ensam om att se vart vi är på väg. Inte minst när det kommer till vår konsumtion.

Jag tänker att det, förutom miljömedvetenheten som ökat drastiskt bara det senaste året, handlar till viss del om att vi är mättade. Många av oss i västvärlden har haft det bra, ekonomiskt, så länge. Vi har hunnit köpa några soffor, tapetserat om x antal gånger, bytt ut köket och tapetserat om igen. Vi är mätta på ”årets trendfärg”, att köpa likadana ljusa ryamattor och måla skåpet grönt. (Obs! Älskar gröna skåp)

Vi vill ha ngt mer.

Samtidigt som vi går mot en förändrad tid, där vi kmr välja verkliga möten och upplevelser istället för nya prylar, så tror jag också att fler och fler av oss vill göra ngt vettigt med våra liv. Vi vill göra skillnad. Jag tror att det ligger nedlagt i oss människor att vilja hjälpas åt. Ingen är en ö, vi BEHÖVER varandra. Att få vara en röst för den som ingen har. Jag märker det mer och mer, att de flesta VILL göra gott, man vet bara inte hur och genom vilka kanaler…

Så jag tror att när vi väl shoppar i framtiden så vill vi att det skall vara något med mervärde. Något som gör skillnad.
Som Mrs Mighetto som låter viss % av förtjänsten på sina senaste produkter gå till organisationen FRIENDS. Eller ett visst kaffe jag känner till;) där 10 % av vinsten går till Läkarmissionen.

Och det här med att mötas på riktigt. Ni har hört mig säga det förr, ”vi måste värna om och öka tillfällena att ses IRL”. Vi vill och behöver se varandra i ögonen. Höra nyanser i rösten. Kunna lägga en hand på någons arm. Mötas på riktigt.

Som Stefan också är inne på så är det ju inte konstigt att ”Mobillådan” är årets julklapp. Halleluja liksom! (En gammal brödkorg funkar lika bra har jag märkt här hemma. När jag samlar in alla mobiler före våra familjemiddagar) Fler och fler av oss vill begränsa tiden med mobilen, inte låta den sitta i handen 24/7, utan göra andra saker.

Nu skrev jag inte om Billgren Woods den hör gången, som jag flaggade för i feeden på IG, men de är inne på samma linje när de sammanfattar sina år bakåt. Vad som är viktigt på riktigt. Vad vi värderar när det verkligen gäller….

Ämnen som verkligen är värda att återkomma till framöver!

Det bortglömda TIVOLIT med mrs mighetto

idag har de här två power-womans haft födelsekalas för sin senaste bok-bäbis ”Det bortglömda tivolit”. Stort GRATTIS älskade Malin & Anna!! Boken är helt magisk. Precis som ni. Precis som väntat. Mitt i allt mys och vimmel så glömde jag, komiskt nog, att plåta den på plats. Jag får göra det här hemma imorgon och visa upp den då. Värt att vänta på! Promise.

Sicket härligt gäng att få hänga med en fredag i December! Fem timmar kändes som…..en.

Vi hade blivit inbjudna till fina Anna Kubels Madicken-hem utanför Norrtälje. SÅ otroligt vackert och mysigt. Jag hade inte blivit ett dugg förvånad om Madicken och Lisabeth kommit skuttandes i köket. Kändes precis som taget ur en film.

Granen stod så grön och grann i stugan……

…… och varenda vrå hos Anna är så otroligt smakfullt inrett. Drömhem, som jag hade kunnat flytta in i på stört, och inte ändra på en endaste liten pinal.

Kameror på varje ledig yta, bidrog gästerna med. Det ser nämligen ut väldigt mycket som på bilden nedan när vi ses….;)

Finaste Sofia och Elin in action.

Fina Emelie och Nadja. Även dem i någon typ av action…..:)

Alexandra och Anja. På tal om power-womans. Som jag gillar dem!

Efter supergod lunch av vår egen matmor Jasmina, stod pysselbordet uppdukat. Bara att ta för sig och slå in vackra paket av finheter från Mrs Mighetto. Drömmen!

Även Anna, från Quod, var med och visade upp deras helt fantastiska doftljus. Ekologiskt framtagna och med jättefina kärl som man kan använda som vas, te-mugg eller något annat smart när de brunnit ut. Hur bra!

Timmarna flög som sagt iväg och jag åkte hemåt proppmätt. Påfylld med ny energi och många fina samtal.

Plus en galet fin goodiebag!

PS. Alla andra gäster har jag taggat i ett Instagram-inlägg.

Julstjärnor, stress och fru vintage finkaffe.

Precis som alla andra högtider så är julen en tid där känslorna skiftar mellan olika människor. Endel älskar allt pyssel och fix. Det bakas, viks stjärnor och pyntas i varenda hörn. Granen står grön och grann i stugan, redan till första advent, och tipsen på vackra paketinslagningar faller som den snö vi alla längtar efter.

Andra blir stressade av bara tanken på att December och julen är i antågande. Man får näst intill ångest av alla bilder i sociala medier. Den ena mer idyllisk än den andra, med rosiga barnkinder och perfekta pepparkaksbak.

Jag hörde till den sistnämnda skaran förr. Jag är i grunden ingen som gillar julpynt särskilt mycket. Under många år gjorde jag julstök och pyssel med barnen, för deras skull. Njutningen var deras lycka och förväntan. Men själva julpysslet, det är inget jag saknar:)

För några år sedan sänkte vi jul-kraven rejält. Vi skippade julklapparna helt, till oss vuxna, och kör istället julklapps-leken. Till julmiddagen har vi knytis och har dragit ned på kraven även där. Vi gör det vi tkr om i lagom dos.

Samma när det kommer till pynt och pyssel. För mig räcker det långt med Hyacinter och Amaryllis. Och en massa tända ljus såklart. Bästa stämningshöjaren! I år har jag även återupptäckt Julstjärnan. Den har jag fnyst åt i alla år. Men nu….är det åldern som gör att jag plötsligt tkr att de är vackra…?

Jag tycker allt att de pryder hallfönstren ganska fint i sina bruna papperspåsar. Jag kom ju på, när jag kom hem med 8 nyinköpta Julstjärnor idag, att jag inte hade några passande krukor. Så jag vek ned några små bruna påsar och stoppade dem i så länge. Inte så praktiskt när man skall vattna. Men jag går efter min vanliga devis; hellre snyggt än praktiskt.

De passar dessutom perfekt i färg med några av alla papperstjärnor som jag vikt. Ja, lite pyssel blev det även i år. Bara det går snabbt och lätt att göra så;)

Idag har jag även provat lite olika dukningar. Jag har ju, som ni vet, guldmedalj i just det. ÄLSKAR att trixa fram och tillbaka med olika porslin och linneservetter. Ännu roligare när dagens mål var att dukningen även skulle matcha mina kaffepåsar.

Jag märkte bla att servetterna från FGL Store passade perfekt. Både med pappers-stjärnor, kaffepåsar och mina favoritkoppar från Paula Lundberg. Både koppar och kaffe får du förresten som premie, om du blir månadsgivare hos Läkarmissionen. Kolla in här

Jag tycker att servetterna, som du hittar här , passar perfekt till jul. Åtminstone hemma hos mig, med mina färgval.:) Tänker att mönstret påminner lite om änglar. Dessutom är de på rea just nu! Tror minsann att jag själv skall kila in och köpa några fler…..

Dagens slutsats: Låt oss hjälpas åt att njuta av den här tiden på året. Det handlar ju trots allt främst om en tid som inbjuder till att umgås. Mysa tillsammans där tända ljus och en kopp finkaffe kan vara det enda som krävs.

Sluta stressa över allt som alla andra tycks hinna med.

Inse att vi är olika.

Prioriterar olika.

Gillar olika.

Men kanske främst, befinner oss i olika säsonger.

Hinner olika.

Fint så!

Pilgården air bnb och antikea

Förra veckan, när jag var på min lilla turné med mitt kaffe, till Jönköping och Varberg, passade jag även på att sladda in en sväng hos syrran i Fornåsa.

Du har väl inte missat att hon driver världens mysigaste Air BnB? Kolla in här får du se.

Just nu håller hennes man Håkan på att renovera deras drängstuga som man också kommer att kunna hyra via Air BnB amöver. Det blir SÅ fiiiint!! Återkommer med fler bilder när de är klara.

Granne med Pilgården ligger Antikeas vintage-lada och äntligen var det öppet när jag var där! Så mkt fint hos dem.

Svängde även in på en loppis i Veddige, min gamla hembygd, där jag fyndade 3 djupa tallrikar från samma serie som det lilla fatet ovan. Jag älskar gammalt vackert vintageporslin med fåglar. Helst med svart dekor. Eller brun.

Till sist;

Kan vi skippa kommande Black Friday!!? PLEASE.

Enkla pappers-stjärnor

Det här med att vika pappers-stjärnor har gått helt överstyr här hemma. Jag tänkte i mitt stilla sinne ”ett enda Instagram-inlägg till om detta stjärn-tillverkande”.

Men så provade jag själv, inspirerad av Anna & Malin på Mrs Mighetto. Efter en stjärna, av en tapetrest, så var jag fast. Det är ju så superenkelt och blir så effektfullt med många, så det går liksom inte att sluta……

Jag är egentligen inte så pysslig av mig längre. Jag har väl ”förpysslat mig” när barnen var små tänker jag. Precis som jag har ”förbakat mig”. Kära hjärtanes vad jag höll på förr. Det bakades och pysslades var och varannan dag.

Jag tröttnar när det blir för svårt eller för pilligt numera, så den här vik-stjärnan passar mig perfekt. Snabbt och lätt!

Jag tog vad jag hade hemma i material. Den prickiga gjorde jag av en liten bit presentpapper. Eftersom jag inte hade något lim så häftade jag ihop istället.

En superfin och enkel beskrivning, hur man gör stjärnorna, hittar du hos Sofia Mokkasin.

Till några av stjärnorna använde jag gamla vintage-tidningar. De är dock så sköra pga sin ålder så flera fick jag slänga.

Det bästa är att jag kunde använda den där bruna pappen, som finns inuti rullen med presentpapper. Det blev en perfekt storlek på stjärnan.

Jag plockade bort min ljuskrona och smackade dit en massa stjärnor istället. De passade ju så bra i färg till mina kaffepåsar. Tänker att den blir en perfekt dukning till adventsfikat framöver. Pappersstjärnor och mina fina kaffepåsar. Tips!

Såhär fint blev det!

Pop up på fgl store i varberg

I lördags passade jag på att kvista in hos FGL Store, och ha en Pop Up med mitt kaffe, när jag ändå var i krokarna. Jag har gjort det flera gånger vid det här laget och det är alltid så mysigt! Jag gillar att hänga hos Kristin och Miranda i deras fina butik. Jag gillar dem och jag gillar stämningen.

Dessutom passar deras inredning så bra till mina påsar. Där har de tänkt till minsann;)

Den här lördagen var det Mirandas tur att vara i butiken. Hon och Kristin turas om att ta varannan lördag. Bra ju!

Som jag gillar denna tjej! Hennes hjärta för människor och vilja att göra gott. Hon är så äkta och enkel att umgås med. Engagerad och smart.

Och cool.

Hennes enda fel är att hon bor så långt bort. Hade gärna haft mer av henne i mitt liv. Dock har jag bestämt att hon skall komma upp till mig och hälsa på när hon slutat amma sin lille Finn. Det har hon gått med på:)

Man älskar ju, som sagt, inredningen på FGL. Jag är väldigt svag för sammet och har en soffa i samma tyg, fast i en annan modell. Love it! Dock inte det mest praktiska hos oss, med tanke på tax och barnbarnsfingrar. Hittills ha spåren dock gått att dölja med ett vackert fårskinn. Eller två.

Det faktum att människor bara tittar förbi och tar en kopp kaffe gillar man ju. Eller, som det här fina paret, som kommer in och provsitter sofforna, som de är sugna på att köpa likadana.

För mig är det extra roligt att ”poppa upp” i Varberg, eftersom det ju är min gamla hemstad. Varenda gång är det gamla vänner och bekant som passar på att titta in, för att de sett på Instagram att jag är där. Den här gången fick jag besök av en gammal klasskompis som jag inte träffat sedan vi var bästisar i högstadiet. Supermysigt att ta en kopp kaffe och prata om allt som hänt sedan dess.

En annan vän kom förbi och smakade på mitt nya kaffe, med sin dotter som föddes samtidigt som vår äldsta. För 27 år sedan. Hon köpte dessutom en likadan skjorta från FGL som jag hade på mig (på bilden nedan) så det var ju bra för dagskassan….

(Obs! Jag är inte riktigt lika trött som jag ser ut att vara på bilden;)

Denna fantastiska lördag avslutades, med föreställningen A La Varberg, på Varbergs Teater. En alltigenom fantastisk och omtumlande kväll som jag får berätta om separat.

En anna dag.

Social dinner hos katrin bååth

Man måste ju älska människor som Katrin Bååth. Som, precis som undertecknad, alltid är i tid. Eller förresten, alldeles för tidig. Precis som jag.

Vi hade kommit överens om att ”det är nog bra om vi ses senast vid 17-tiden”, så att vi skulle hinna duka och fixa innan gästerna kom kl 19. Jag åkte från Stockholm i god tid, såklart, och var i Jönköping kl …..14. När jag dök upp hos Katrin vid 15-tiden hade hon i princip redan dukat klart;) Haha!

Vi hade god tid att dricka kaffe ur faster Lilys handmålade kaffekoppar.

Jag hann också titta runt på allt fint i Katrins helt fantastiska studio/ateljé. Som jag hade längtat. Det är så makalöst vackert i vartenda hörn, så åk dit så fort du bara kan! (Men kolla först med fru Bååth så att hon verkligen är på plats. Denna proffsiga kreatör har många järn i elden)

Vi har mycket gemensamt Katrin och jag. Denna sköna värmlandsböna är precis som jag, helt övertygad om att man inte kan ha för många skåp. Det går alltid att klämma in ett till…… Vartenda ett av dem hon har till försäljning skulle lätt få flytta hem till mig. SÅ fina!

Tillslut blev det då äntligen dax att tända ljusen och hälla upp bubblet. Då hade vi varit färdiga läääänge;)

PS. Som jag gillar denna underbara tjej! Hon är en av de mest bjussiga och peppande som jag träffat. Hon är snabb att dela med sig av sin kunskap och sina erfarenheter. Alltid full av idéer på hur hon kan få andra att lyckas och blomstra. Väldigt fina egenskap om du frågar mig.

Ett av målen denna härliga kväll var att deltagarna skulle få möjlighet att köpa mitt rykande färska FRU VINTAGE 11-KAFFE. Påsarna passade ju som hand i handske bland Katrins fina saker. Hur damen th i bild mår kan man ju fundera över. Lite smått sänkt…..

Jag gillar verkligen idéen och konceptet kring en social dinner. Att sitta ner kring ett vackert dukat bord, äta god. vällagad mat och träffa nya människor. Klockrent ju! Vi behöver det mer än någonsin tror jag.

Denna kväll handlade om hur vi, var och en, kan vara med och sprida värmen där vi går fram. Att vi alla kan bidra till en bättre värld med väldigt enkla medel.

Jag berättade för våra gäster om hur det kom sig att jag började med Fru Vintage, varför jag byggt min plattform och hur jag vill använda den idag. De fick också veta varför jag började sälja mitt eget kaffe och anledningen till att 10 % av vinsten går till just Läkarmissionen.

Framför allt fick de se bilder från mina möten med Maselech & Risbärarflickorna och Rachel & Deborah House.

Maten för kvällen hade vi beställt hos Galleri Tegel. (Vi är nämligen bra på väldigt mycket Katrin och jag, men inte på matlagning. Inget jätteintresserad hos någon av oss. Utom att äta då;)

SÅ väldigt fräscht och gott! Deras mysiga restaurang på Tändsticksområdet är verkligen värt ett besök.

Katrin hade dukat så fint! Älskar de små glaskuporna som verkligen ger det lilla extra.

Bara för mig att addera den lilla presentpåsen med kaffe till varje kuvert.

Jamen ni ser ju vilket mys vi hade! (Anna Johnson och Ida Ståhl har sitt eget moment:) Det stämmer ju att ”gästen gör festen”, så TACK till alla er som tog er tid att komma! Många hade åkt låååångt, så vi kände oss så hedrade Katrin och jag.

Vill du också arrangera en social dinner med mig som gäst? Eller kanske en mysig frukost? Mejla mig gärna på info@fruvintage.com

Vill du bli månadsgivare hos Läkarmissionen och få en fin premie från bla mig!? Gå in här

Finpaket från fgl store!

Solen strålar in i köket och jag öppnar överraskningspaket från FGL Store, lagom till 11-kaffet! Tyyyypiskt bra måndag!

(Suddig bild jag vet. Men jag bjuder på den ändå. Precis som papperskassen i bakgrunden…;)

Jamen hur GLAD blir man inte när man får oväntad post! Det händer inte varje dag minsann!

Jag gillar verkligen FGL:s fina kort med ankaret. I paketet fanns även en liten organisk tvål, med bara naturliga ingredienser, som luktar Vildros. Perfekt med ett litet tvållager, eftersom det är sådant som jag själv ofta glömmer att köpa.

Och denna storskjorta/klänning! SÅ fiiiin! Den kommer passa perfekt till jeans, under en stickad tröja. Jag skall såklart visa när jag har den på mig. En annan dag…..

I den lilla blå smyckesasken, som skymtar till vänster, låg ett litet silverarmband med en berlock med ett ankare på. Urfint. Det hann jag dock inte plåta, innan dotter N hade lagt vantarna på det. (Ok. Hon frågade först;)

TACK Miranda och Kristin, mina älskade vänner på FGL, för uppmuntran såhär en måndag i November!

Workshop i MAKRAMÉ hos sanna!

Man vet att man kommit hem till ett proffs när varenda hörn är pyntat med makramé.
Så är det hemma hos Susanna Zacke kan jag tala om! Så väldigt mysigt och vackert.

Jag blev jätteglad när jag fick inbjudan att komma på workshop i makramé hos Sanna!
Vi blev ett gäng på 12 stycken som trängdes i hennes vackra vardagsrum hemma i Sollentuna. Lyxigt nära för mig när det visade sig att ngn hade åkt ända från Trosa för att vara med.

Efter en kort introduktion av Sanna så satte vi igång. Ingen av oss hade hållit på med makramé förut, så vi var lika mkt nybörjare.

Vi kom snabbt in i knytande allihop och stundtals var det knäpptyst i rummet. Full koncentration. Riktigt skönt med lugnet.

Så befriande också att handarbeta med ett gäng helt okända kvinnor. De flesta hade sett Sannas inlägg om hennes workshop på Instagram. Härligt att vi fick några knåpande timmar tillsammans. Man vet aldrig riktigt vad dessa nya möten kan leda till i framtiden. Potentialen till spännande fortsättningar finns där alltid. Om vi bara vill.

Klart vattenflaskorna hade sina egna klänning i makramé.

Det där jag tjatar om-att ta alla tillfällen att möta människor IRL. SÅ glad att jag äntligen fick träffa dig Sanna. Gillar dig och din inställning till livet!

Jag köpte såklart med mig både bok och garn hem, så nu blir makramé min nya terapi framöver;) Tänker att det kan vara trevligt att ha en ofärdig bonad hängande, där man kan gå och knyta lite när man har lust. Eller behöver lugnet.

Nu ser jag fram emot Sannas nya bok som kommer i vår. Den som handlar om virkning. Jag tänker att det väl är vad en mormor skall syssla med; makramé & virkning. Inga konstigheter liksom.

Blir det inget av med handarbetet så är det ju iaf väldigt vackert med en korg med garn. Som dekoration typ.

TACK Sanna för en härlig eftermiddag där vi fick ta del av all din kunskap! Jag tror det kommer knytas febrilt i våra hem framöver. Tack vare dig!

Bananplättar, cellprov och sketans MOBILER….

Imorse var jag och tog gynekologiskt cellprov. Vilken förmån att få göra det helt kostnadsfritt. Man behöver inte ens ha koll på när det är dags. Bokad tid dimper ned i brevlådan! Perfekt för en som mig…..

Jag tänker att det är ett så enkelt sätt att hålla koll på sin hälsa! Ändå hör jag allt för många som inte tar chansen.

Pratade med en tjej som opererat bort bröstcancer, men som ändå inte går på mammografin. Det gör mig arg!

Firade detta fantastiska privilegium med bananplättar och havregrädde när jag kom hem. Och en stor kopp kaffe såklart!

Slogs förresten av en tragikomisk syn när jag kom in i väntrummet hos barnmorskan imorse.

Där satt redan 14 kvinnor i olika åldrar och väntade på sin tur. ALLA fjorton med huvudet över mobilen. EN tittade upp när jag kom.

Jag minns tiden före mobilen, när man satt och tittade sig omkring. Mötte någons blick och kanske rentav bytte några ord!!

Jag lät min telefon ligga kvar i väskan. Rebell som jag är.

Imorgon är det 1 November och min födelsedag. Värt att fira varenda år som man får leva!

Det innebär också att det är slut på Oktober och därmed Cancerfondens ”rosa månad”. Jag är stolt över att vara ambassadör. Kampen mot denna skit-sjukdom är inte över för att det blir November. Många många för just nu en bitter fight. Bla en nära släkting till mig. Såg på Instagram att en bekant förlorade sin mamma igår.

Jag tar en stor klunk kaffe ur en av mina favoritkoppar. Relief från Gustavsberg. (Köpte den, och en till som tyvärr gått sönder, i en second hand-butik för många år sedan)

Jag är så tacksam över att få leva och vara frisk!

Ingefära-shot med chili

Såhär års är det perfekt att starta dagen med en riktigt härlig c-vitamin-bomb med sting. Lätt att förbereda och håller minst en månad i kylen.

Ingredienser

1 liter

• 200 g färsk ingefära

• 1 l vatten

• ½ dl honung

• 2 st citroner

• 1 st chili grovt hackad

Riv ingefäran grovt med skalet på och lägg den i vattnet. Värm upp (men aldrig över 60 grader) i 20 minuter. Koka ej då detta gör att delar av allt det nyttiga försvinner. Det är gott att ha chili i- men det blir rätt starkt och kan absolut uteslutas.
Chili är dock bra för förbränningen!

Sila av ingefäran och blanda i honungen medan det fortfarande är ljummet(40 grader)

Låt svalna och pressa sedan i citronerna. Sila och häll i en flaska.

Förvara i kylskåpet

Min vän anna fick AGGRESSIV äggstockscancer

Det var i Maj 2018 som jag fick mobilsamtalet; ”jag har fått cancer. Den är aggressiv och snabbväxande”

Det var min vän, sedan många många år, som ringde från Skellefteå.

Anna och jag fick våra tre barn ungefär samtidigt. Vi bodde grannar utanför Sigtuna och umgicks varenda dag. När hon och familjen flyttade hem till Norrland så förändrades såklart möjligheten att ses. Men vi har hållit kontakten genom åren och när vi har setts så har vi tagit upp samtalet där vi slutade sist.

Som ambassadör för Rosa Bandet frågade jag Anna om jag fick skriva om henne och hennes sjukdomstid här på bloggen. Det fick jag!

”Såklart! Jag delar gärna med mig”

Vilken typ av cancer hade du?

Jag hade äggstockscancer. En aggressiv och snabbväxande form.

Hur upptäckte man den?

Jag var på cellprov och min barnmorska frågade om jag hade några bekymmer med underlivet. Jag berättade att jag hade oregelbundna blödningar som började kännas lite besvärliga.

Jag fick tid hos en gynekolog och där upptäckte man en knöl på 8x6x10 cm. Då förstod jag varför mina byxor hade börjat sitta lite snävt.

Först trodde man att det var ett Myom men man gjorde röntgen för att säkerställa. 1 vecka senare fick jag besked att jag hade ägstockscancer med misstänkt spridning till buken.

Hur reagerade du när du fick beskedet?

När jag hörde läkaren säga orden "Du har agggressiv äggstockscancer" så stängdes mina öron. Jag hörde inget mera. Jag såg mig själv i en mörk lång tunnel. Jag såg ljuset lång långt fram. Jag såg mina barn försvinna ut i periferin. Min make med. Jag tänkte att jag vill se mina vuxna barn växa mera, kanske skaffa egen familj, nya jobb och följa dem i deras äventyr. Jag ville åldras med Niklas, älska honom mera, men såg bara ett stort mörker. Jag sprang och sprang men ljuset kom allt längre och längre bort!

Jag minns att jag ställde några frågor men minns inga svar. Som tur var var Nikas med så han hade bättre koll. Dagarna efteråt så försökte jag fokusera på fakta som läkaren hade gett mig. Jag försökte att inte ta ut något i förskott. Skulle ju på fler röntgenundersökningar för att fastställa spridningen. Informerade barnen och försökte vara stark inför dom. Berättade genast för mina vänner och arbetskamrater. Jag har hela tiden varit öppen med min sjukdom. Inte rädd för att prata om den. Det har nog gjort mig stark. Jag började ta reda på fakta. Gick med i nätverket för gynekologisk cancer för att hålla mig ajour om de senaste inom behandling för just min cancer. Jag har nog försökt bli chef över sjukdomen. Kunskap kan rädda liv. Mitt liv.

Vilken typ av beghandling fick du?

Först opererade man mig i 9 timmar. Det var en stor bukoperation. Bla satte man in kolostomi, eftersom delar av tarmen togs bort. All synlig cancer togs bort, vilket är jätteviktigt vid äggstockscancer.

Efter det fick jag 6 omgångar cytostatika, var tredje vecka.

Hur har sjukdomstiden påverkat dig?

Jag har lärt mig att ta vara på just idag. Att värdesätta små saker i min närhet. Att livet inte är självklart. Jag har lärt mig att älska varje minut av mitt liv. Jag ser naturen helt annorlunda idag och är så otroligt tacksam att jag får leva. Min slogan har blivit; ”En dag skall jag dö. Alla andra dagar skall jag leva!”

Vaserna är formgivna och tillverkade av Sofia som driver ”Betuttad Kruka”.

Hur mår du idag?

Jag mår väldigt bra psykiskt. Jag känner mig stark. Cancerhotet har funnits i min vardag hela tiden tills nu, men kommer allt längre bort.

Det som besvärar mig mest är trötthet. Trötthet eller Fatique som de kallas är en biverkan av behandlingen. Den kan hålla i sig länge. Jag jobbar 75% som sjuksköterska på vård och omsorgsboende. De är max vad jagklarar just nu. Jag behöver sova och återhämta mig.

Vad tycker du att man skall göra för att bidra till utrotningen av cancer?

Jag tycker att man skall bidra ekonomiskt till forskningen via tex Cancerfonden. Man kan dela deras information i sociala medier och engagera sig i olika aktiviteter. Själv är jag medlem i ”Nätverket för gynekologisk cancer”. Där arbetar vi ideellt för att sprida information, kunskap och den senaste forskningen mm.

TACK finaste Anna för att jag fick ställa dessa viktiga frågor till dig! Jag hoppas och tror att du skall bli piggare och piggare, och fortsätta vara frisk!

#tillsammansmotcancer #jagbärbandet #rosabandet

11-kaffe hos fru vintage

Ett inlägg som innehåller reklam för egen produkt

Igår hade jag dukat upp till 11-kaffe hemma på Bromsta Gård. Bästa sättet att avsluta veckan och inviga helgen ju!

Mina gäster denna förmiddag var Helena Lyht, Anna Kubel, Malin Lindner, Jasmina Bylund, Johanna Hulander, Ulrika Burrell och Elin Wallin. Ja, ni hör ju vilket gäng! Jag är så tacksam för alla underbara människor jag får förmånen att träffa. Varenda en av dem förtjänar egentligen ett eget blogginlägg.

Men just det här handlar ju egentligen om mitt nya kaffe. Fortfarande samma fina logga, skapad av min son Noah, och samma förpackning. Fortfarande går 10 % av vinsten till Läkarmissionen fantastiska arbete. Det viktigaste av allt. Bara innehållet som är nytt.

Jag är av den (gamla?) sorten som helst vill att kaffe skall smaka kaffe. Rätt och slätt. Inga krusiduller liksom. Kanske kommer det lite olika varianter framöver, men min första, alldeles egna rostning (!) smakar som vi svenskar vill ha vårt kaffe. Japp! Jag drar oss alla över en kam;) Kvista in i webb-shoppen och beställ hem en påse (eller två, eller fler då frakten är densamma) så skall du se att du håller med.

Mitt nya kaffe smakar svenskt. Om nu ett kaffe, som odlas på andra sidan jorden, kan göra det. Lite åt det nötiga, chokladiga hållet. Lent och mjukt, utan den brända eftersmaken. Kaffe som smakar…..kaffe.

Det bjöds på annat än FRU VINTAGE 11-KAFFE också såklart. Jag hade ju bjudit in till ”second brekkie” så det gällde att leverera. Massor av ost, som är näst bäst efter kaffe om du frågar mig.

Ingefära-shoots med Martin Wendelbos egenodlade chili. Jag fick en stor påse när jag svängde förbi hemma hos Wendelbos i somras. Maken min har använt dem flitigt i sin matlagning hela hösten. Tack Martin! Den blev väldigt god! Väckte liv i gästerna tror jag minsann…..

Här plåtas och filmas det för fullt! Ingen familj som står runt omkring och undrar uttröttat ”har du plåtats klart snart så vi kan äta?”

Så skönt med kollegor som vet att kameran alltid måste äta först….

Älskar att det alltid blir en liten kamera-parkering när vi likasinnade ses.

Dagen till ära hade Alexander, på House of Flowers i Ulricehamn, skickat magiska blommor.

TACK för det!

Passar härmed på att påminna om att när du vill skicka en uppmuntran eller grattis-hälsning till någon, gör det med”Läkarmissions-buketten” på House of Flowers. Då bidrar du samtidigt till Läkarmissionens fantastiska arbete! SÅ bra!

TACK mina vänner för att ni tog er tiden att åka ut till mig. Världen är så mycket bättre, tack vare var och en av er!

TACK Johan Ekfeldt, på Gringo Nordic, för utsökt kaffe!

Och TACK till Malin Lindner för helt magiska bilder!

Little u

Idag fick jag njuta 11-kaffe hos mig med ett härligt gäng brudar! En av dem var Ulrika, som startat och driver Little U. Hon hade med sig så fina paket så att jag knappt ville öppna dem. Som om det vore min födelsedag! (som iof bara är en vecka bort……;)

Bland annat hade Ulrika gjort ett jättefint halsband till Lille A. Mormors hjärta. Han fick sitt allra första smycke där Ulrika graverat in Psalm 791 ”Du vet väl om att du är värdefull”. Blir alldeles rörd så fint! Kika in i Ulrikas webbshop www.littleu.se för de mest underbara och personliga presenterna. Ulrika gör alla smycken själv, vilket gör att det blir helt unika.

Själv fick jag Ulrikas underbara ring som hon kallar ”Boobs”. När man köper den går 100 kr direkt till Cancerfonden. HUR bra!!?

TACK fina fina Ulrika för de fina presenterna! Och för att du är med och gör skillnad med dina underbara smycken!

Nyheter från fru vintage 11-kaffe

I somras var jag på kaffeprovning, eller ”koppning” som vi fick lära oss att det heter, på ett litet rosteri i Göteborg.

Det var kaffeproffset Johan Ekfeldt, som f.ö var med och grundade Johan & Nyström 2004, som bjöd in.

Johan började som hobbyrostare och har jobbat med kaffe, på olika sätt, i många år. Han beskriver själv att ”Jag har så länge jag kan minnas haft huvudet fullt av kaffe. Jag älskar att slå på rostmaskinen på morgonen, känna doften av kaffe hela dagen och jobba direkt med bönderna och med alla passionerade kaffe-läskande människor”

Det visar sig att det var Johan, när han fortfarande var med och drev Johan & Nyström, som tog fram den sort som jag köpt till Fru Vintage 11-kaffe tills nu. Kul ju!

Sedan 2017 driver han, tillsammans med sina 2 kollegor Magnus och Erik, Gringo Nordic Coffee Roasters. ”Ett nyfiket litet kafferosteri i centrala Göteborg. Som brinner för bra kaffe och våra kunder”.

Såklart säger man inte nej till att komma och provsmaka finkaffe! Jag tog helt enkelt med mig mina 2 kaffenördar till barn och drog till Göteborg.

Man måste ju bara ÄLSKA människor med passion, och det har verkligen Johan. Han brinner inte bara för den färdiga kaffekoppen, utan för hela vägen dit. Han jobbar bara med små odlare där många drivit sina plantage, med stor omsorg och kärlek, i generationer.

Vi fick prova många härliga sorter och rostningar under besöket hos Gringo Nordic. SÅ gott kaffe!

Förutom det goda kaffet så gillar jag småskalan hos Johan, Magnus och Erik. Jag gillar deras inställning

”vi har en enkel inställning till kaffe, men tar inga genvägar. Vi köper 100 % specialkaffe från enskilda gårdar, plantager och kooperativ. Många av våra kaffen kommer ifrån ekologiskt certifierade producenter, men många kommer också från mindre odlare, där certifikat inte är en ekonomisk och praktisk möjlighet”

Så. Det jag vill säga med detta lilla inlägg om Gringo Nordic, är att jag helt enkelt bytt kaffeleverantör! Till, trumvirvel, GRINGO NORDIC!!

Det känns verkligen superspännande och roligt! Inte minst att jag, i och med detta, får min egen rostning; FRU VINTAGE 11-KAFFE. Coolt va!

Mitt nya kaffe har precis levererats hit till Bromsta Gård, så nu skall jag smaka! Blir du nyfiken? Jamen det är bara att beställa i min webbutik.
Jag kommer såklart berätta mer om mitt nya kaffe framöver!

Action julklappen med läkarmissionen

Detta inlägg är ett samarbete med Läkarmissionen

I fredags fick morfar M och lille A ett väldigt fint uppdrag minsann. Alldeles nyklippta båda två, och väldigt taggade, tog de sig an sin viktiga uppgift!

Tillsammans med Läkarmissionen slog de nämligen in årets allra första julklappar.

I över 20 år har Läkarmissionen arrangerat Aktion Julklappen och bidragit till att mer än en halv miljon barn i Moldavien, Rumänien och Ukraina fått julklappar av svenska julklappshjältar, barn som annars kanske inte får några julklappar.
Genom åren har Läkarmissionen delat ut julklappar till barn i fattiga familjer på skolor, barnhem och sjukhus. Paketen kommer från svenska skolor, privatpersoner, föreningar och företag.

Varje paket skall ha samma innehåll. Dels för att det skall vara rättvist när barnen öppnar sina paket, men också för att det skall gå så smidigt som möjligt genom tullen.

Innehållet är som på bilden;

Ett ritblock, 1 paket kritor, 1 penna, 1 suddigum, 1 pennvässare, 1 skrivbok med förtryckta rader, 1 reflex, 1 barntandborste, 1 barntandkräm, 1 barntvål och 1 tablettask.

Märke och utförande på artiklarna spelar ingen roll.

Ett bra tips är att stoppa alla artiklar i en påse innan man slår in dem i ett paket. Då ramlar de inte ut, även om presentpappret skulle gå sönder under resan.

Tänk även på att packa allt så platt som möjligt, så att paketet tar minsta möjliga plats.

Lille A tog sitt uppdrag på största allvar. Djup koncentration när tejpen skulle sättas på plats. Viktigt att det blir rätt ju….

Jag gillar verkligen hela idén kring aktion julklappen! Samtidigt som vi fyller ett verkligt behov, att få ge en julklapp till ett barn som annars inte skulle få någonting i present i jul, så lär vi våra barn att ge vidare av vårt överflöd.

Man får dessutom en mysig stund när man gör något kreativt och roligt tillsammans.

Som extra bonus är det ju så härligt att få vara med och göra skillnad för någon annan! Även om man bara är 2 år.
Ju tidigare vi lär våra barn att dela med sig, och ha omsorg om andra, ju bättre tänker jag.

Så varför inte samla ditt kompisgäng, och era eventuella barn, till en mysig pysselkväll med julklappsinslagning.

Eller gör det till en trevlig personalkväll på jobbet!

Jobbar du på en skola är det ett perfekt sätt att hjälpa barnen, från ord till handling, för en mjukare och bättre värld.

Med större barn är det ett gyllene tillfälle att prata om privilegiet att ha det så bra som vi har det i Sverige. Att vi samtidigt som vi är tacksamma för det, faktiskt kan lysa upp verkligheten en smula för den som inget har.

Varje julklappshjälte, som är med och skänker julklappar, får ett diplom och en hälsning från barnen som tagit emot paketet!

Därför är det SUPERVIKTIGT att registrera sig hos Läkarmissionen!
Klicka på länken här för att göra det.

Insamlingen till AKTION JULKLAPPEN pågår mellan 1-16 November. Du kan antingen skicka ditt/dina paket till;

Human Bridge Depå, Bergmosse­ vägen 6, 574 53 Holsbybrunn.

Eller lämna in dem på speciella insamlingsställen.

Klicka på länken här för att hitta närmaste insamlingsställe där du bor!

Morfar M och lille A blev väldigt nöjda med sin gemensamma insats.

Såklart hade mormor köpt en extra tablettask. Man behöver ju lite belöning när man varit med och förändrat världen!

TACK Läkarmissionen för det viktiga arbete ni gör runt om i världen!

TACK för att vi får vara med på ett hörn och förändra framtiden för utsatta människor, och att ni samtidigt hjälper oss att visa nästa generation att det är enkelt att göra skillnad!