Årets viktigaste frukost

IMG_3272.JPG

Gårdagen började tidigt. Vi var på plats på Kavalleriet Café redan kl 07 och började fixa. Här håller Caroline, från Läkarmissonen, och jag på att packa kaffepåsar.

IMG_3260.JPG
IMG_3261.JPG

Kavalleriet Café var verkligen bästa stället för ett såhär speciellt event. De hade fixat så bra med frukosten och gav oss en VÄLDIGT bra deal! TACK för det Emil Sandberg, och personalen som var på plats! 

Flera av våra frukostgäster hade ingen aning om att detta mysiga ställe fanns, så jag hoppas att de sprider upptäckten vidare........

IMG_3274.JPG

Man kunde såklart köpa Fru Vintage 11-kaffe till specialpris......

IMG_3270.JPG

....och signerade böcker och annat fint av Mrs Mighetto

IMG_3263.JPG

Alltså. Dom här två. Sprider så mycket glädje och värme. TACK finaste Anna & Malin för att ni ville vara med och berätta om resan med Mrs Mighetto! Ni inspirerar verkligen till att våga, och är ett levande exempel på att stordåd kan spira vid ett köksbord...... 

IMG_3262.JPG
IMG_3267.JPG

När alla hade minglat en stund, och hämtat av den goda frukosten, så hälsade jag alla välkomna. Jag är så glad att trots att flera var tvungna att avboka samma morgon, pga sjuka barn, så var vi ändå ett 35-tal som hade tagit oss till Kavalleriet denna kyliga morgon.

IMG_3181.JPG

Själv var jag inte riktigt beredd på att känslorna skulle bli så starka när jag började berätta om mötet med Maselech. 9 år och slav.

Jag slungades tillbaka till Entotobergen utanför Addis Abeba en annan kylig morgon. I Oktober förra året. Då, när jag var tvungen att gå undan flera gånger i mötet med Risbärarflickorna, för att inte visa att tårarna rann.

Jag berättade för alla samlade att ”just nu, när vi sitter här i värmen och myser med vår goda frukost, är Maselech och hennes medsystrar på väg upp i bergen på sin långa vandring till fots”

Hennes ”rekryterare” , som lurat hennes familj att hon skall få komma till Addis för att gå i skolan och sedan få arbeta för att tjäna pengar att skicka hem till sin fattiga familj,tvingar henne att arbeta till långt in på natten.

IMG_3130.JPG

När hon är klar med sitt arbete i bergen, att samla kvistar och ris som sedan säljs som ved nere i Addis, tar hushållsarbetet vid. Maselech städar, tvättar, lagar mat och tar hand om de små barnen i rekryterarens familj. Innan dess har hon gått till fots, vissa dagar upp till två mil, med en risbörda på ryggen som jag själv inte kunde få upp på min rygg, pga av tyngden. Vi behövde vara 3 vuxna....

Här kan du gå in och läsa mer om vårt möte med Maselech. 

IMG_3226.JPG

Det blev en morgon som jag sent skall glömma. Vi hade svårt att hålla tårarna tillbaka många av oss.

Helena Lyth tex, som var en av alla fina människor som tagit sig tid att komma, har gjort ett jättefint blogginlägg ”En frukost där alla började gråta” 

Men jag hoppas, och tror, att de som var med på ”Årets viktigaste frukost” ändå gick hem med hopp i hjärtat! För vi KAN vara med och göra skillnad. Hjälpen når fram, jag har sett det med egna ögon. 

IMG_3210.JPG

En 100-lapp i månaden är en utebliven lunch på stan för oss. För Maselech, och för många barn med henne, är det skillnaden mellan liv och död. Dessutom får du just nu en superfin premie när du blir månadsgivare hos Läkarmissionen; Finkaffe från Fru Vintage och en keramikmuggar med fat från Paula Lundberg.

Här kan du klicka vidare till länken. 

Du kan också ge en engångssumma genom att Swicha till 90 00 217. Märk din gåva med Fru Vintage. Inte för att det är en tävling;) men Hej hej vardag drog in 70.000 kr(!!) genom sina följare. På ETT Instagram-inlägg. Heja dig Louise! 

 

IMG_3255.JPG

När vi kom ut från detta vackra hus sken solen. Jag kan inte säga att den värmde direkt, det var fortfarande bitande kallt, men det blev ändå ett tecken på hopp på något vis.

IMG_3257.JPG

 Jag stannade här vid kajen, och söp in den kyliga luften en stund, och kände sådan tacksamhet. För alla varma, fina människor som kom och förgyllde vår frukost. För privilegiet att få bo i Sverige. För ett hem att åka hem till på eftermiddagen.

IMG_3256.JPG

Men också för att vi alla, på ett väldigt enkelt sätt, kan vara med och göra den här världen lite mjukare.

Att samtidigt som vi är tacksamma för allt det fantastiska vi har, som vi ofta tar för givet, så kan vi stödja organisationer som Läkarmissionen.

De förändrar verkligen framtiden för utsatta människor, i samarbete med fantastiska lokala partners på plats runt om i världen.

Jag har sett med egna ögon att hjälpen når fram!