Detta inlägg innehåller reklam för egen produkt
Det är väl ingen överraskning om jag talar om att jag älskar gammalt, udda porslin. Numera är jag extra svag för brunt, tycker att det blir så fint till vårt gamla, slitna bordsskiva.
Här har jag inte pyntat så mkt mer än med några kvistar blåbärsris och Pelargon-skott.
De benvita kaffekopparna med guldkant, har jag ärvt av farmors syster Astrid från Borås. Det är riktigt bladguld i dekoren, så inget man diskar i maskinen direkt. Men jag använder dem flitigt ändå. Hellre snyggt än praktiskt är som bekant min devis.
De brunmönstrade assietterna under koppen fyndade jag senast när vi var på loppisrundan med mamma, på Östgötaslätten. Serien heter FASAN och är en Old Gustavsberg. Betalade en tia styck för 15 stycken.
Den större tallriken under assietten, också den brunmönstrad, är även den en gammal Gustavsberg.
Jag är så glad för vårt köksbord. Har man en snygg bordsskiva, så behövs ingen duk tycker jag. Det blir allra finaste med det sköra porslinet direkt mot den grova känslan i träet. Även vinglasen på fot, med slipade mönster, passar fint till bordet. Glasen köpte jag på Love & Hope Second Hand. Tänker att de kommer bli fina att servera glassen i till sommaren, eller juicen till lördagsbrunchen.
Jag gillar att duka fint även till vardags. det är ju de måltider man äter oftast. Bättre att använda det fina porslinet istället för att det skall stå i ett skåp och invänta jul och födelsedagar.
En viss skillnad i tankesättet idag mot ”förr”, när man hade ”finrummet” dit dörren alltid var stängd. Jag minns flera klasskompisar som hade sådana rum hemma. Med glasdörr och fina möbler, där värmen oftast var avstängd. Tänk att man hade ett helt rum som man bara använda på julafton. Knäppt ju.....;)
Förutom blommande blåbärsris så kan man ju såklart pynta med finaste små kaffepåsarna på bordet. Här skall varje gäst få en provpåse bönor, eller malet, med sig hem efter lunchen.