Fru Vintage hos FGL Store!

Detta inlägg innehåller reklam. 

Vilket höstrusk! Vinden viner och regnet smattrar mot rutan. Rätt mysigt ändå.... 

Dagar som dessa är riktigt härliga i kaffehuset, men det gäller att elda i kaminen. Älskar att sitta där med datorn och jobba. Ljust och öppet liksom.

Och så älskar jag min nya vintagekudde, med fåglar på, från A La Carte Antikt. Visst passar den bra där i rottingfåtöljen, mitt arv från sommarstugan på södra Näs.

De är verkligen ett härligt barndomsminne. I dem satt vi och myste, framför brasan kuriga sommarkvällar i Varberg. Nu har vi dem framför kaminen i kaffehuset, där de passar perfekt!

Fastligt vad tiden går ändå. Nyss var det tropisk sommar i Juli och nu är vi snart inne i Oktober....

Det är en rolig månad i mitt schema! En massa härliga saker som händer faktiskt. Bla skall Noah och jag göra vår resa med Läkarmissionen, till Etiopien! SOM jag ser fram emot det. Det skall verkligen bli så spännande! 

Men först skall jag hänga endel med de sköna bönorna på bilden, Kristin och Miranda. SÅ fantastiska! Älskar deras driv, all inspiration de levererar, men framför allt att de använder sina plattformar på ett så bra sätt! De bjuder på sig själva och snackar inte bara om utmaningar och problem i samhället- de GÖR något! Älskar det!

 

Lördagen den 6 Oktober hoppas jag att vi ses i deras FGL Store i Varberg! Då är jag där som gäst med mitt FRU VINTAGE 11-KAFFE.  Kom förbi och ta en kopp med mig vetja! Och köp med lite finkaffe hem! Då är du samtidigt med och förändrar framtiden för utsatta människor, genom att 10 % av vinsten går till olika projekt på Läkarmissionen. Bra va!

Tacksamhet

Tittar igenom gamla bilder och slås av en enorm tacksamhet.  Ett ord vi skulle behöva använda mer.

Detta är en gammal bild tagen i vårt sovrum. Innan vi lyfte taket till nock och tapetserade med änglar. Mysigt då. Mysigt nu.

Jag tänker att dagens samhälle är ett enda jagande. ”Bara vi renoverat köket” ”När vi köpt den där nya soffan” ”Bara barnen blir lite större” ”Bara vi varit på den där resan” 

Vårt allra första hus som, vi köpte för många år sedan, var ett ”rivningsobjekt” utan avlopp och rinnande vatten.

Med 3 barn bodde vi ute i en kohage, några mil Norr om Stockholm. Det var en dröm som gick i uppfyllelse att kunna köpa ett eget hus. Det var litet och dragigt. Första natten, som vi sov i vårt nya ”palats”;), var det -25 och 1 meter snö ute. Vi var tvugna att spika upp ett tjockt täcke framför dörren för att hålla kylan ute.

Men det var vårt eget!

Vi levde på en lön eftersom jag valde att vara hemma med barnen tills de alla började förskolan. Det blev 11 år. En tuff period ekonomiskt, trots att vi handlade allt second hand så var vi ändå tvugna att ställa oss frågan varje månad; ”skall vi köpa gummistövlar till Noah eller en jacka till Ellen?” Vi hade inte råd att göra båda. 

Vi pratade om den tiden Mackan och jag häromdagen. Konstaterade att vi idag lever ett helt annat liv, inte minst ekonomiskt. Vi behöver aldrig fundera på om vi ”har råd”. Vi kan resa, äta bra mat och shoppa vad vi vill (well;)

Vi funderade vidare på om vi är lyckligare idag...? Nej. Verkligen inte.

Jag minns, utan att skönmåla en tid som såklart var mer utmanande rent praktiskt, att vi njöt lika mycket då. Vi var lyckliga över att ge barnen det vi var övertygade om var det bästa. Vår tid och fulla uppmärksamhet. 

Jag tänker att det finns så otroligt mycket att vara tacksam över. Så mycket som vi tar förgivet.

Inte minst att vara frisk. Det vet den som är sjuk.

Familj och vänner. Det vet den som är ensam.

Samtidigt så mycket vi tror vi behöver för att vara lyckliga... 

”The best things in life is not things” 

Vad hände med hösten liksom?

Plockade fram tjocktröja och svampkorg häromdagen, i tron att nu är det höst.

Men det var det visst inte... Sommaren är tydligen tillbaka.

Jag vill inte ha ngn mer värme. Jag vill ha hög krispig höstluft, som det ju skall vara såhär års.

Fy för klimatförändringar. 

Det där med svampkorgen är förresten bara för ”syns skull”. Jag skulle troligen förgifta hela familjen om jag gav mig på att plocka svamp.... 

Kantareller klarar jag, men jag har fortfarande aldrig upplevt de där ”gula haven” som folk pratar om. Nåja.

Det finns ju så mycket annat vackert att hitta i naturen såhär års. SÅ fantastiska färger! Älskar allt fint man kan plocka in och njuta av på kaffebordet. Helt gratis. Och miljövänligt. 

Efter skogspromenaden öppnade vi paket, Stina the little Queen och jag.  

Finaste. Man skall ha Tax och man skall ha hund ändå. SÅ otroligt personliga. Som en liten människa. Hon förstår precis allt men lyder bäst när hon har lust;)

Får hon bara vara med så är hon nöjd. 

Tillbaka till det fina paketet. TACK Sandgrens Clogs för den underbara inflyttningspresenten till kaffehuset! Perfekt att stoppa fötterna i när man springer mellan husen. Dessutom SÅ sköna!

Visst passar de svarta perfekt till tegelgolvet!? 

Kika in hos Sandgrens vetja, och läs om deras fantastiska, handgjorda träskor. Tillverkade i Småland sedan mitten på 1800-talet. Hur coolt liksom!

Villa Strömsfors Delux

Jamen, när det ser ut såhär när man svänger av till Villa Strömsfors, då vet man att det här kan bara bli bra......

 .....och såhär..... SÅ vackert! Älskar gamla byggnader med tegel och höga fönster. Det har alltid varit min dröm att få inreda en sådan här fabrikslokal till ett hem. Hur coolt!

När Ditte och jag klev in i Villan, något sena, så satt redan hela gänget och åt lunch för fullt. Hjärtat började klappa lite extra när jag såg alla tjejer, som jag INTE kände igen.

Vilken makalöst bra idé att tutta ihop folk som aldrig träffats förut. Modigt av Katrin och Malin tycker jag. Hur bra det blev har ni ju redan förstått på mitt tidigare inlägg;) 

Malin (och Katrin) tog till orda och hälsade alla välkomna och sedan var Kreativ Kick Off 2018 i full gång. 

Efter lunch blev det rundvandring i Villan med helt underbara Anna. Den här bilden är sannerligen inte den bästa av dem jag tog på henne (jag vet inte riktigt vart fokuset hamnade) men den beskriver henne så bra! Varm, glad , sprallig och färgstark. Det ser ut som om hon drar igån ett väckelsemöte, och jag undrar om det inte var det hon faktiskt gjorde där och då. Med tanke på hur obeskrivligt härliga resten av dessa dagar blev......

Jag var förresten helt övertygad om att hon haft ett finger med i tillverkningen av denna roliga vas, som står på en av pelarna i trapphuset. Hon var ju ändå en av två i duon ”Odd Birds” när det begav sig. Det visade sig dock vara en numrerade pjäs från Paris. Well. Same same.

Hela känslan när man går runt på Villa Strömsfors är så varm, mysig och generös. Man känner sig hemma på en gång! Inga dörrar är låsta, inga utrymmen ”no no” för oss gäster. Eller förresten, man känner sig inte som gäst, utan som en i familjen.

Jag menar när man har fritt tillträde tom till köket, då är man ingen gäst.

Hela eventet var väldigt generöst på alla sätt. ”Ta vad ni vill i skafferiet och kylskåpet, när ni vill. Ingen skall gå hungrig mellan måltiderna”  Vem hann bli hungrig med en ständigt påfylld buffé som den här.

Dessutom var varje måltid som en goodiebag med presenter som ingick i dukningen. Här generösa paket från Mrs Migettho, inslagna i silkespapper i höstens färger. Så lyxigt!

Alla måltider lagade vi gemensamt i matlag. Ett superbra sätt att få tid att prata och lära känna varandra lite mer. Jättemysigt att stå och hacka bredvid varandra, med härlig musik i bakgrunden.

(Här ser visserligen Ulrica lite mordisk ut med kniven i högsta hugg;)

Varvat med himmelska frukostar och god vegetarisk mat, hade vi intressanta workshops.

En av dem hölls av Linda, aka Årstidens bästa, och handlade såklart om att binda vackra höstbuketter och att fixa snyggaste kransen till middagsdukningen. Florist som hon är. Hon berättade även lite om sin resa och vad hon drömmer om framöver. Fina fina Linda! En tjej vars konto jag följt under många år, och som jag ÄNTLIGEN fick träffa IRL. 

View fullsize

View fullsize

View fullsize

View fullsize

Mellan workshops, mat och fika så smög vi runt med våra kameror och försökte dokumentera allt fint. En omöjlighet såklart.

View fullsize

View fullsize

View fullsize

View fullsize

Jag älskar hur Anna Starrén och Ida Ståhl, som tillsammans har inrett hela villan, lagt så mycket energi på detaljerna. Ofta med en lite roligt tvist och oväntade prylar. Heja er alltså!

En av eftermiddagarna blev det plötsligt lite omkastat i schemat med orden; ”hörrni, skall vi dra ner till Bruket och plåta lite?” JA!!! Såklart att vi alla ville det! Resultatet av den roliga stunden skall ni få se senare. (Som så mycket annat jag skriver om så ”kräver det sitt eget inlägg”) Värt att nämnas är att vi fick en liten förhandsvisning av Mrs Mighettos nya kollektion, som släpps den 27/9. SÅ fint!

Som jag gillar denna duo! Fina Malin och Anna, verkligen goa girls. Älskar hur deras företag verkligen fått fart och hur de levererar sina underbara figurer över hela världen. Om de någon gång tröttnar kan de när som helst slänga sig in i Stand Up-branschen. Så roliga;)

Den här bilden, på härliga, varma, proffsiga fotograf Lindner, får avsluta bildkavalkaden från Kreativ Kick Off 2018. Tack Katrin och Malin! Ni gav oss några dagar som vi sent skall glömma!

Hilda Nilsson- Sveriges minsta (och största) ostbutik?

Kom ju på att jag helt glömt bort att visa bilderna från när jag kvistar förbi Saluhallen i Göteborg häromsistens. Målet var Hilda Nilssons Ost minsann. Med sina 6 kvadratmeter är hon den minsta ostaffären i hela Götet. Ja kanske i hela landet.....

Trots det har hon det största utbudet av ostsorter, alltid minst 300 stycken. Just nu 358 st läste jag här.

Klart att ägaren David Andelius är stolt som en tupp. Han råkar förresten vara min kusin, så jag är också  stolt! Över honom. 

Hilda Nilsson köper butiken mitt i Saluhallen redan 1907. För att sälja ost, som det står i ansökan. Hilda driver sin ostbutik ända upp i hög ålder, då hon tillslut säljer 2/3 av butiken. Kvar blir de 6 kvadratmeter som David och hans kompanjon Peter Andersson köper 2014. 

Idag driver de inte bara butiken tillsammans. De erbjuder även ostskola och ostkalas för både privatpersoner och företag.

David berättar att de ofta är i både Italien och Frankrike för att handplocka de finaste ostarna på små genuina gårdar. Jag älskar människor som går in för sin passion med hela hjärtat. Det märker man som kund, oavsett om man är en partisk kusin eller inte. 

Av de över 300 olika ostsorterna är de flesta naturostar, gjorda på opastöriserad mjölk från djur som lever ute och äter gräs.

Inte undra på att David är glad!

Jag måste tillstå att den ost som han plockade ut till mig, var sannerligen bland det godaste jag ätit. Ojojoj. Måste kolla vad de hette. Återkommer i ämnet. 

Mitt söndagstips blir oavsett; ta och kvista förbi Hilda Nilssons i veckan vetja!

Kreativ Kick Off på Villa Strömsfors. Ett nytt systerskap.

Det ligger som ett drömmigt skimmer över de senaste dagarna. 

Magi. Värme.  

Pippiskutt av glädje på morgonpromenaden. Deltagande tårar vid middagsbordet. 

Fjärilar och Nutella. 

Ett nytt systerskap. 

Rubriken, på inbjudan från Katrin Bååth och Malin Lindner, löd ”Sommarens roligaste jobbmail!” Och det var det sannerligen!

Men det blev så mycket mer. 

Nya hjärtevänner. Fjärilssystrar.  

Ett nytt systerskap. 

Att få dela det fina och det skeva i livet med helt okända kvinnor. Plocka fram guldet i varandra.

Trevande presenterade vi oss, kring bordet vid den första lunchen. De flesta hade aldrig träffats förut. Trots att vi följt varandra på sociala medier i flera år. Flera berättade senare om tvekan i att tacka ja till inbjudan. Skräcken. Känslan av att inte vara tillräckligt bra. Inte höra till.

Vi avskedet, vid den tredje lunchen, var det som att ta farväl efter en tjejhelg med sina bästa vänninor. Jag är så väldigt glad att jag åkte. Av personliga skäl var jag tveksam. Att sitta och prata entreprenörskap och ”influencer-livet” när tankarna mera handlar om liv och död just nu.

Det blev istället tre dagar av varma samtal. Tröstande kramar. Hysteriska skratt och torkade tårar. 

Ett nytt systerskap. 

Dagarna på Villa Strömsfors innehöll även superbra workshops och SÅ givande pepp för sitt egna entreprenörskap. Men det får bli ett annat inlägg. Även det, om att Annas och min mamma vuxit upp tillsammans och gått i samma klass, får bli ett senare inlägg.

Det viktigaste nu, det som kommer bita sig kvar....... 

....... ett nytt systerskap. 

Sensommarens kaffekalas.

Det finns väl inget så trevligt, och mysigt, som ett regelrätt kaffekalas.

Kaffekoppar på fat, såklart... 

 ..... och en fin gammal kaffekanna i porslin. Den här servisen har jag ärvt efter ”moster Astrid”, en av farmors systrar, som ofta var en av damerna  kring 11-kaffet i Ulricehamn.

Så här års är det ju givet att bjuda på äppelpaj. Om man nu har äppelträd vill säga.(Älsk på paj i alla former! Det bästa som finns)

Här har höstäpplena äntligen börjat mogna. Stora, fina och jättegoda! Lyxigt att kunna göra paj på fallfrukten och frysa in för vintern av det som fortfarande sitter på trädet. 

Jag gillar att dekorera med naturen, oavsett årstid. Just nu är våra Ekar så vackra. Med söta små Ekollon som blir fina detaljer att duka med.

Det här vackra tyger köpte jag på A La Carte Antik när de ställde ut på Antikmässan i våras. Jag tänkte redan då att det skulle bli fint i mitt kaffehus framöver.  

Det passade ju dessutom perfekt till pardörrarna från överjärva Gård. Fast det hade jag ingen aning om då...

Gillar min vackra ”karott” från Gustavsberg. Köpt i en second hand-butik för många år sedan. Jag gillar att den har ett smart lock. Perfekt att låta maten vara kvar och förvara i kylen.

Den serverar jag gärna vispad grädde ur, till pajen.

Jag ser fram emot mycket trevligt kaffeklirr under hösten. Och många fina samtal kring bordet. Idag hade jag besök av två vänner till 11-kaffet. Så mysigt med en liten pause i vardagen. (fast du var dukningen något enklare måste jag erkänna;) Mera sånt!

Jag tänker att vi behöver umgås mer än någonsin med varandra. Komma lite närmre. Sprida värmen.

Dela livet och ta hand om varandra!

Fru Vintage Växthus...

.....som hon istället, av förklarliga själ, valt att kalla för sitt kaffehus. Dels har hon ju inte riktigt ärvt de där gröna fingrarna från sin far och farfar. Tar man bort ordet växthus så blir odlingskraven liksom mindre;)

Framför allt så älskar hon, som ni vet vi det här laget, KAFFE. Och vem vill inte ha ett eget fikahus liksom...

Många av er har efterfrågat bilder och ja, här kommer de första. Trots att det egentligen inte är 100 % färdigt.

Nedanför pardörrarna får du tänka dig ett par trappsteg i tegel. De kmr löpa utmed hela långsidan. Tänker att det blir bra att placera krukor och blommor på till våren. 

Till vänster om kaffehuset på den här bilden, kommer det att bli en som en odlingsbänk i betong, utmed den falu-svarta väggen.

Där man kan plantera och greja. (läs förbereda kaffet och duka upp allt fikabröd:) 

På stenpartiet tänker jag mig vackra slingrande växter.  Får prata med svärisarna om det...

Men mest kommer vi sitta här och mysa. Som idag när jag letade bra recept på vad man kan hitta på med alla äpplen och päron.

Vad sägs tex om ”Grillade äpplen med vaniljfluff”. Det låter himmelskt om du frågar mig.

Det är ett utav alla härliga recept i boken ”Nyfiken grönare: smartare vego” av Cecilia Blankens och Kristin Johansson.

Våra minipäron är söta som godis, så dem äter vi som de är. Vilken lyx ändå, med allt gott som naturen ger såhär års. Det gäller att passa på att njuta.

Njuter gör jag även av att kunna bära in egen björkved till kaminen.  

Well. Här får man tänka bort bröten (sagt med brytning på västgötska) till höger. Där vill jag sätta en klätterväxt till våren. En ros eller Klematis.

Pardörrarna är förresten köpta på Överjärva Byggnadsvård. 

Teglet till golvet fick vi, när det revs ut på ett bygge. 

Nu i höst blir det mer tal om att sitta framför kaminen och mysa. Älskar att korgstolarna från sommarstugan passar så bra för ändamålet. Den enda som saknas är ett par fårskinn till att lägga i dem.

Nu skall jag gå och sätta på en till kopp kaffe. Hoppas att du också njuter av din fredag! 

Frukostmöte och fotokurs

Idag hade jag mina första gäster i nya kaffehuset. SÅ mysigt!

Frukostmöte med några av mina fina, fd kollegor, på Läkarmissionen.

I höst skall Noah och jag åka på en spännande resa, tillsammans med LM, som jag hoppas att ni vill ”följa med på”.

Mer om det när vi satt datum och lite fler detaljer.... 

Efter avslutat möte drog vi till stan Nelly, Noah och jag. Vi började i Noahs hoods i Vasa Stan. Eller ja, fd Hoods. I fredags lämnade de över sin fina etta med loft, till nya ägaren, och om 10 dagar går ”flyttlasset” till LA. 

Men det sistnämnda förtränger mamman. 

Det blev lunch på favorithaket Raw. Deras Crispy Lax kan vara bland det godaste som finns i lunchväg. 

Nästa stopp blev Östermalm.... (gillar operahuset! SÅ vackert!!)

....för en kaffe på hyfsat nya Kavalleriet.

Den innehöll även en liten kurs med vårt eget fotografproffs.

Som slet sitt hår över lillasystern och mamman, som INTE direkt är några fotografproffs. Ännu. 

Det skall bli så roligt att jobba ihop på projektet med Läkarmissionen framöver! Tänk att en har så fina (och stora) barn ändå. Jag har gillat alla olika säsonger med barnen, men det är helt klart ngt extra trevligt med vuxna barn;)

Hotel Pigalle och Göteborg

Vaknade upp i den här sköna sängen igår. Sov som en prinsessa.

Jag har länge velat prova på en natt på Hotel Pigalle, och nu fick jag äntligen tillfälle!

De hade rätt fullbokat, men vi lyckades få ett Petite-rum. Inte stort, ”Petite is the perfect match for you and a day-bag”, men väldigt mysigt! 

Medan maken tog en löprunda (på nästan 1 mil) så smög jag runt och plåtade lite. Eftersom jag låg sjuk med feber och halsont förra veckan, så tänkte jag att jag behövde ta det lite lugnt.... Typ.

SÅ makalöst fint över allt på detta lilla Boutiqe-hotel. Älskar alla fina tapeter och snygga skinnsoffor och fåtöljer. 

För att inte tala om all fin i sammet. Jag älskar det! Som de tunga gardinerna och mini-sofforna i fönstret. Ljuvligt. 

När Mackan var tillbaka från löprundan så gick vi upp till buffén på våning 4.  

Hotellfrukost ändå. Bästa! 

Här, på deras mysiga takterrass, satt vi och njöt i solen. Helt underbart! 

Sen var det dax för byggmötet för den ena av oss. Den andra tog med kameran ut på stan. Även jag, den med kameran, hade roligt möte, som jag hoppas kunna berätta resultatet av framöver. 

Rätt vackert ändå, i Sveriges näst största stad.  

Göteborg bjöd på riktigt skön sen-sommar-värme, så överallt satt folk och njöt i solen. 

Själv knatade jag mig nästan svettig. (Jag gick strax under 1 mil, visade det sig i min mobil-app. Inte illa)

Ett av målen med min promenad var Haga. Götets svar på Gamla Stan, kan man väl säga.

Älsk på alla gamla fina hus. Som den fasad-nörd jag är så blev det ett gäng bilder. Jag tror de kräver ett eget inlägg......

Den här lilla kåken blev jag extra glad att se. Ett litet kryp in för stadens bin. Hur fint! Med egen trädgård och allt. Snacka om att ha nära till maten. Lyx ju.

Jag hann även med att ta (ännu) en bild på väst-Sveriges mest plåtade ”köksbänk” . Den på Artilleriets ”The Kitchen”. Så fint alltihop. Än en gång blev jag påmind om att jag borde köpt den fantastiska kålblad-servisen, som jag sprang över på en second hand-butik för många år sedan. Jag grämer mig fortfarande.

Nåja. 

Fick iallafall en trevlig pratstund med tjejen i butiken;) 

Med en Islatte i högsta hugg sprang jag sedan på min kusin Bella, på gatan utanför da Matteo. Blev så glad så jag glömde ju ta fram kameran och knäppa en bild. Kanske för att vi fastnade i att få till hennes livs första Boomerang, med hjälp av @karin_norsesund som jag länge följt på Instagram. De skulle käka lunch tillsammans. Så kul att vi råkade vara på samma plats, samtidigt! Alltid roligt att få ett ansikte och hälsa på dem som man nästan tkr att man känner via sociala medier, trots att man aldrig mötts tidigare IRL.

Bella bekräftade att hennes brorsa @ostdavid, fanns i sin ostbutik ”Hilda Nilssons” i saluhallen, så då kvistade jag dit också såklart. Och köpte GODASTE OSTEN EVER. Även detta kräver sitt eget inlägg framöver..... 

Sockerfri äppelpaj

 Äppeltider och halva Instagram består av frågor som; vad gör ni med alla era äpplen...?

Vi har två olika sorters i vår trädgård. Sommaräpplena ramlade av trädet, små och torra, alldeles för tidigt, så endel av dem fick hästarna festa på:) Nu inväntar jag vår vintersort, som ser helt fantastiska ut. 

Mitt allra bästa tips för äppelskörden är, såklart, äppelpaj! Det finns inte mkt som slår det om du frågar mig. Bjuder därför på en repris av den goda som jag gjorde flera gånger förra hösten. Den utan tillsatt socker och vitt mjöl, istället bakad på Havregryn, Fiberhavregryn, Mandelmjöl ( 1dl av varje) och Dadlar. Alla ingredienser skall såklart vara ekologiska.

De 5 Dadlarna hackas fint, eller körs ned i en mixer..... (Det blir lite kladdigt, men vad gör det;)

 ..... och rörs sedan ihop med 100 gram rumsvarmt smör, torrvarorna och 1 matsked vatten.

Smuldegen strös över skivade äpplen, som först blandats med kanel. Gräddas i ugnen på 200 grader, tills äpplena mjuknat och Mandeltäcket fått fin färg.

Tada. Serveras med lättvispad grädde. Och FRU VINTAGE 11-KAFFE. Såklart.

Utflyktstips till Wenngarn

Förra veckan hamnade jag på lunch-buffé, ute vid Wenngarns slott, strax utanför Sigtuna.  Bara någon mil ifrån där vi bor, så nära och bra!

Det var verkligen ett dignande bord med mycket gott att plocka ifrån. 

Inte minst bröd och andra bakverk från det egna bageriet.  SÅ gott!

Trevlig miljö och god mat, vad mer kan man begära för en lyckad lunch!  Svärmor, dotter, barnbarn och jag var dessutom tidiga, så det var lugnt och gott om plats.

Wenngarn nämns i skrift första gången redan i slutet på 1200-talet, då i ett gammalt diplom gällande herr Gere från ”Vingarum”. 

Hur gammalt Wenngarns slott är vet man inte riktigt, men de äldsta delarna är troligen från 1300-talet. Det fantastiskt vackra slottskapellet räknas till ett utav Europas äldst bevarade från denna tid.  Värt att ta en guidad tur, när man ändå är här.

Under 1900-talet byggs Wenngarn ut till ett litet samhälle, som placeras runt Sveriges första alkoholistanstalt.  1916 stod anstalten klar att invigas och direktören placerades att bo på slottet.

Idag sjuder Wenngarn av liv igen, efter flera år av förfall. 

Själv bodde jag där tillsammans med min familj, mellan 1991-1997, då min man och jag arbetade på familjehemmet för missbrukare. Då ägdes Wenngarn av LP-stiftelsen som var dem som drev missbruksvården. 

Efter det köptes hela stället av en privatperson och förföll snabbt. Under flera år ville vi inte alls åka dit, det var så sorgligt att se hur allt växte igen. 

Idag är det en fröjd att åka dit och se hur fint det blivit överallt, och att denna vackra plats sjuder av liv igen. Här finns en härlig pizzeria i Dammstugan, café, bageri, ett stort modernt gym och en massa annat.  

Många nya bostäder har byggts och de gamla husen har restaurerats sedan vi bodde där, och det är verkligen härligt att se. 

Här kan du läsa mer om Wenngarns historia, om de nya ägarna och om hur det blivit så fint som det är idag. Väldigt intressant läsning! På hemsidan hittar du även programmet för vad som händer där ute i höst. Jag såg tex att det vankas Backlucke-loppis den 2 September.....

Som sagt, Wenngarn är verkligen värt en utflykt. Här kan man promenera i slottsallèn, hälsa på får och getter och fika eller äta en god lunch.

Eller varför inte sätta sig en stund på en bänk nere vid fontänen och njuta.  

Jag är inte redo för hösten. Jag vill ha värmen kvar. För alltid.  

Däremot är jag sugen på höstfärger. Ockra, brunt och andra mustiga färger. SÅ snyggt! 

De tyska vaserna och trälådan har jag köpt i en av Läkarmissionens second hand-butiker, för flera år sedan. Den franska skålen (spillkum) hittade jag, turligt nog, när jag åt lunch med en vän på Matateljén. Jag hade tittat ut en exakt likadan när vi var i Frankrike, men fick inte med den i handbagaget hem. Helt klart lättare att frakta hem i bilen från Gamla Enskede.

I dagarna måste jag tömma det här bordet på allt krafs. Jag tänker att det kanske kan passa ute i kaffehuset, som troligen blir klart i slutet på veckan. Jippi!

Just nu står det i allrummet på övervåningen, som någon slags uppsamlings-station för allsköns prylar. Ganska vackert.  

Just nu pågår kvällskaffet och laddning inför morgondagen. 

Vi ses väl på Formex? Jag gästar Customade Agentur, i monter A05:22, med mitt kaffe. 

Det skall bli SÅ kul! Hoppas verkligen stt du tittar förbi om du är på plats. Ser fram emot att få träffa många härliga människor IRL. 

Bäst att somna tidigt. Snart godnatt! 

Utflyktstips

Jag har ju helt glömt bort att visa bilderna från, när min äldsta dotter och jag, var hos Paula och fikade på Kapellbacken i Storvreta. 

Sensommarmys i sängen....

Tänk att vi haft en sommar där man kunnat äta frukost ute VARJE DAG. Sicken dröm ändå!

Idag blev det dock tidig frukost i sängen. Maken drog till stan på jobb och jag tog med mig brickan upp och kröp ner en stund till. Bästa stunden på dagen.Kaffet bredvid sig, när frukosten är uppäten, datorn i knät och innan man vet ordet av så har det gått ett par timmar, och stora delar av kontorsjobbet är redan gjort. Innan man klivit ur sängen liksom.

Mysigt ändå med lite höstigare bäddning och regnet smattrande mot rutan. .

Jag älskar mina gamla Ockrafärgade sidentäcken. Jag köpte dem för några tior i en second hand-butik för många år sedan. De passar perfekt till änglatapeten i färg, och förstärker höstkänslan. 

Sensommar-pladder

Idag drog vardagen igång så smått. Skönt ändå. Intalar jag mig.....

Jag skulle utan tvekan gärna gå här hemma och stöka på vår  gård, tillsammans med maken, och vara ledig jämnt. Bästa formen av semester. Tacksam ändå att vi byggt våra liv så att vi har mkt tid tillsammans, och att vi kan lägga upp våra dagar hur vi vill med våra företag. Lyxigt.

Så fort en sommar går. Den känns så oändlig i början på Maj. Och nog kommer vi att minnas sommaren 2018 i all evighet. Historiens varmaste. Undrar just om det är såhär det kommer vara framöver. Torrt och hett som i Sydeuropa. Fantastiskt att man dag efter dag har kunnat räkna med fint väder. Inte behövt dubbel-planera, ”ifall det regnar”. Samtidigt skrämmande med uteblivna skördar och skogsbränder.

Så plötsligt är det Augusti. Luften andas höst, trots att solen skiner och det är varmt. 

Jag ser fram emot den här hösten jättemycket. Så många roliga saker som händer. Spännande jobb och härliga event.

Jag börjar med att hänga lite på Formex. Jag tar med mig FRU VINTAGE 11-KAFFE och gästar en inredningsmonter ett par dagar. Återkommer när jag har lite mer detaljer så kanske vi ses där? 

Jag har även fått roliga förfrågningar från nya återförsäljare för mitt kaffe. Det skall jag också berätta mer om när det är klart;)

Dagligen får jag mejl från olika företag med diverse produkter som ”vi gärna skickar till dig, och skulle bli väldigt glada om du ville visa på din vackra Instagram”  Mmm. Om kuddfodral gick att äta....

Några spännande resor planeras också minsann. Och ett dygn med nätverkande, tillsammans med kvinnliga entreprenörer och bloggare, på Villa Strömsfors. Det ser jag fram emot VÄLDIGT mycket!

Jag såg förresten att @sofiastmokkasin och @babesinboyland drar ihop en till workshop under rubriken ”Hidden places”. Åk om du kan vetja! SÅ otroligt roligt och givande!

Dessa bilder tog jag på den workshop jag var med på, med dem, i Västerås, tidigare i år. Makalöst roligt!

Imorgon skall jag fortsätta att packa kaffe, som jag gjort hela dagen idag. Måste även förbereda lite för en intervju som jag skall medverka i på onsdag. Mer om det också framöver.

Haha. Bara en massa halvsagda nyheter som jag släpper märker jag. Lovar att skriva mer när jag får. 

God natt! (Eller godmorgon...? )

PAULA LUNDBERG

För 2 år sedan var vi på Kapellbacken första gången och fikade. Jag vet inte hur vi hade fått nys om detta mysiga ställe, men jag gissar väl att det var via Instagram på något sätt. jag blev helt förälskad i Paulas fina saker, inte minst de matt svarta kaffekopparna Laleh. Som, tillsammans med några fina frukostskålar, fick följa med hem. Här ser ni dom hemma i mitt kök.

Bild av min son Noah Agemo

Efter det, ca 1 1/2 år senare, hamnade Paula och jag mitt emot varandra på frukosten, före Hidden Places Workshop i Västerås, med @sofiaatmokkasin och @babes_in_boyland 

Sicken tjej alltså. Så otroligt mysig och trevlig! Dessutom en superduktiga keramiker och entreprenör. Jag är så glad att vi träffats! TACK Instagram!

I det här lilla huset, precis bredvid sommarbutiken, har hon sin verkstad just nu. Paula berättar att när de var och tittade på gården, för 5 år sedan,så tänkte hon direkt på vad hon skulle kunna använda de små faluröda bodarna till. 

Nu, efter några år på plats, har hon utvecklat sina drömmar, avslöjade hon igår, så det skall bli så roligt att följa utvecklingen för henne.

SÅ vackert. 

Imorgon kl 11 så öppnar Sommarbutiken på Kapellbacken! Öppet alla lördagar i Augusti. Kanske vi ses där.....

sommarbutiken på kapellbacken

Innehåller reklam för mitt 11-kaffe

Idag har jag varit strax norr om Uppsala och levererat kaffe.

Jag ÄLSKAR att FRU VINTAGE 11-KAFFE sprids runt om i landet och att jag samtidigt får se så fina ställen.

Sommarbutiken på Kapellbacken ligger i Storvreta, en bit utanför Uppsala. Adressen är Lena-Årby 16 och det är lätt att hitta hit. Med GPS;)

Man känner direkt, när man kliver innanför grinden, att det här är en liten pärla som man vill återvända till. Man får dock raska på, då Paula endast har öppet sin lilla sommar-butk, med tillhörande cafè, på lördagar i Augusti. Premiär nu på lördag kl 11. Skynda skynda.

Såg du förresten att det saknades ett I, i "sommarbutiken", på förra gavelbilden? Det gjorde INTE jag när jag tog den. Inte förrän Paulas man klev upp på stegen för att sätta dit det...... Ha! Jag som brukar säga att jag har sinne för detaljer.....

En som VERKLIGEN har sinne för detaljer är Paula Lundgren själv. Keramikern som äger och driver Kapellbacken. Jag tänker att hon och hennes snygga keramik kräver sitt eget inlägg, så det kommer imorgon!

Nu koncentrerar vi oss på detta fantastiska lilla paradis. När vi var här och fikade förra sommaren, så hade Paula varit uppe halva natten och bakat världens godaste bullar (värt ett besök bara för att smaka dem:). Så förutom att inreda butiken, tillverka alla keramik-saker som säljs och stå i butiken så BAKAR hon dessutom fikabrödet själv. Sicken tjej! 

Därför känns det extra bra med dagens kaffe-leverans, så att hon åtminstone slipper den biten. 

Här kan du alltså köpa med dig en påse FRU VINTAGE 11-KAFFE. Varför inte göra det i kombo med någon av Paulas vackra keramik-muggar. Perfekta presenten till sensommarens brudpar eller som värdinnegåva till kräftskivan!

Jag gillar möjligheten att välja lite vart man vill inta sitt fika. Överallt på den lilla gården står små sittplatser, så det är bara att välja och vraka.

Min favorit är nog här vid häng-gungorna med den gamla kärran som bord. Hur fint.

Ja, ni ser ju själva. Hit måste man göra en utav sensommarens utflykter. Kanske att vi ses under den stora Eken, på Kapellbacken i Augusti....

Den oredigerade sanningen....?

När dotter N går förbi och vill smaka på min rekvisita, ja då får hon minsann ta några minuter extra för att vara med på bild. Precis som de flesta anhöriga till bloggare så är hon van vid att "kameran måste få äta först". Alltid lika populärt;)

Jag höll som bäst på att plåta den lilla skörd som vår trädgård gett, trots torkan. Klematisen blommar fortfarande för fullt mot planket. Misstänker starkt att svärmor varit där och skvätt av sitt diskvatten, plantan växer mot planket till deras hus;)

Jag är så glad att Björnbärsbusken äntligen börjar bjuda på sina stora, mörka, söta bär. Så lyxigt att kunna plocka en näve till frukost-chian. Luktärtorna däremot, sjunger nog på sista versen är jag rädd. Får se om de får tillbaka livslusten nu när vi fått några rejäla regnskurar.....

Jag tycker att Björnbären gör sig så fint mot mina vackra tallrikar från Gustavsberg. Jag "fyndade" dem på Antikmässan i våras och fick veta att de är tillverkade på 1700-talet! Ungefär lika gamla som vårt hus. Visst är det fantastiskt. Åh, om tallrikar ändå hade kunnat tala....

Oooops. Här hamnade visst fokuset på något annat än vad jag tänkt. Alltid svårt att veta när man plåtar uppifrån. Jag älskar dock min gamla pinnstol, som hängt med i alla våra flyttar genom åren, och den förtjänar lite uppmärksamhet på sin fina rygg.

Jag funderar lite på det här med sociala medier, Instagram i mitt fall, och alla tillrättalagda, redigerade bilder. Hur vi visar upp de städade hörnen och vänder bort kameran från tvätthögar och köksröra.

Är det inte just det vi vill ha? En plats där man kan få inspiration av vackra bilder och drömma oss bort lite från vardagen!?

Det pratas om att Instagram från början var tänkt att fånga ögonblicket, här och nu. Oredigerat och direkt. Många lyfter frågan i perspektivet att vi inte visar hela sanningen om våra liv.

Men måste vi verkligen det? Har vi inte nog av damm och vardag i livet ändå? Numera har vi väl ändå förstått att morgonkaffet hos Fru Vintage omöjligt kan se ut som på bilden ovan varenda morgon. Att det såklart är en arrangerad bild. 

Åtminstone så njuterJAG av alla vackra, arrangerade bilder på IG. Jag vet hur mycket tid som ligger bakom. Hur man plockar ihop fina saker därhemma, dukar upp och arrangerar. Flyttar kaffekoppen tusen gånger för den perfekta spotten.

Och sedan glädjen över alla fina kommentarer som förhoppningsvis väntar. Jag läser dem var och en och blir på riktigt varm i hjärtat.

Jag tänker att det ena behöver inte utesluta det andra. Att man väl kan få göra lite som man vill. De som vill visa upp hela sitt oredigerade liv gör det, och får troligtvis följare som vill se eländet:) 

Vi andra fortsätter att njuta av lusten att skapa arrangerade, och förhoppningsvis INSPIRERANDE, bilder i våra flöden. Och förutsätter att de som väljer att följa inte blir stressade av det perfekta.

Själv följer jag även flera ”oredigerade” konton. Jag ler igenkännande åt underfundiga vardagstexter och oputsade sanningar. 

Mixen av allt tkr jag är det allra bästa.

Jag gillar balansen. Hos mig kommer du även i fortsättningen hitta stylade, tillrättalagda och redigerade bilder på inredning, och massor av kaffekoppar plåtade uppifrån, blandat med allvarligare inlägg. Om torkan i Niger, vikten av att läsa "lilla Nej-boken" för sina barn eller hur vi kan göra skillnad genom att bli Skyddsänglar hos Läkarmissionen.

Torka.....

Finns det något annat folk än vi svenskar som är så väderfixerade....?

I början på sommaren så var det hurra-rop över den efterlängtade värmen. Det lades upp bilder på prunkande drivbänkar som ”gav skörd mkt tidigare än vanligt i år”. Sen, vartefter veckorna har gått så har det gått från glädjeyra över värmen, till panik.... över värmen. Dagligen har vi läst inlägg om hur härligt det är, MEN....  Senaste tiden har det handlat om att ”nu måste vi få regn”.

Och i dagarna har vi lagt upp bilder på regntunga moln och Stories med skyfall;) ÄNTLIGEN!!!! Är ett ord som florerat friskt. 

Och nog är vi väderberoende i detta land. Allt blir ju så mkt enklare när solen skiner. För första gången i manna minne så har man kunnat ta förgivet att solen kommer skina även imorgon. Fantastiskt ju!

Samtidigt känner vi alla av torkan, (många av oss även bloggtorkan:) mer eller mindre. För oss har den inneburit att vi blivit tvugna att ransonera vattnet, eftersom vi har egen brunn, och plötsligt upptäcker man hur mkt vi gör åt i onödan. Så nyttigt att inse hur beroende vi är av färskt vatten, vilken LYX att bara kunnat sätta på kranen och låta det rinna. Jag kan nye låta bli att tänka på all dem, runt om över världen, som måste gå flera mil om dagen för detta livsviktiga.

Vi har ställt en balja i duschen. I den står vi och duschar för att samla upp vattnet man skvalpar över sig. Det blir en ansenlig volym att vattna blommorna med. I diskhon står en bunke där vi samlar upp vatten för samma ändamål- vattna.

Jag koncentrerar mig på att hålla mina rosenbuskar och klängväxter levande. Och vår stora Björnbärsbuske.

Socker- och luktärt har fått vissna ner, tillsammans med blommorna i urnor och rabatter. (Därav Renfanan på köksbordet. Nu får vi passa på att njuta av de vilda blommor som överlevt)

Brunnen slog av häromdagen, så nu gäller endast vatten till människor och djur.

Igår kom så äntligen regnet även till oss. Vi fick några rejäla skyfall. SÅ härligt! Vem hade kunnat tro att vi skulle längta efter regn i gamla svedala. 

Men det räcker såklart inte. Som en bonde i trakten sa så behöver vi ihållande regn i veckor för att det skall göra någon skillnad för skörden. 

Tänker på alla dem som ständigt lever med uteblivna skördar och extrem torka. Tacksam för hjälporganisationer som Läkarmissionen, som ger oss andra möjlighet att vara med och bidra på ett enkelt sätt. Här kan du tex läsa om den akuta torkan i Niger. För 160 kr är du med och borrar brunnar för färskt, livgivande, vatten. Coolt eller hur!? Att det är så enkelt att göra skillnad.

För det är ju ändå så att vi fortfarande har det oändligt bra i Sverige.